Toppfrågor
Tidslinje
Chatt
Perspektiv

Östra Ryds kyrka, Uppland

kyrkobyggnad i Österåkers kommun Från Wikipedia, den fria encyklopedin

Östra Ryds kyrka, Upplandmap
Remove ads

Östra Ryds kyrka är en kyrkobyggnad i Östra Ryds socken i Stockholms stift. Den är församlingskyrka i Österåker-Östra Ryds församling.

Snabbfakta Land, Län ...
Remove ads

Kyrkobyggnaden

Thumb
Kyrkan från söder.
Thumb
Kyrkan från öster.
Thumb
Kyrkans entrésida.
Thumb
Flygfotografi.
Thumb
Kyrktuppen.

Till Östra Ryds kyrka leder en lång allé från Rydboholms slott. Kyrkans byggnadshistoria är starkt förknippad med slottets ägare. Kyrkan består av ett enskeppigt långhus, ett tresidigt avslutat gravkor i öster, och en sakristia i norr. Sakristian har sedermera sammanbyggts med en korsarm, motsvarande en samtida i söder. I väster reser sig ett torn. De gulputsade murarna är av tegel. Alla tak är numera täckta med plåt.

Remove ads

Historik

Sammanfatta
Perspektiv

Äldst är sakristian, som troligen uppfördes omkring år 1300 med profilerade ribbvalv. Den har ingått i en äldre kyrka vars ålder och utseende är okänt. Det ligger nära till hands att förmoda, att den var samtida med den befintliga kyrkans äldsta inventarier, en dopfunt och en skulptur, Katarina av Alexandria, från 1200-talets senare del - 1300-talets förra del. Byggherren till nuvarande kyrkan anses vara Anund Sture (död 1434), som ägde Rydboholm omkring 1430. Teorin grundar sig på en inskription i korets valv. I denna rakavslutade salkyrka ingick nuvarande långhuset, vars östra del fungerat som kor, och ett sedermera rivet vapenhus i söder. Interiören välvdes med kryssvalv. Gavlarna var avtrappade. År 1449 dekorerades murar och valv med kalkmålningar av Johannes Iwan, om vilket en inskrift bland målningarna berättar. Efter Anund Stures bortgång ägdes Rydboholm av Vasaätten och efter 1515 av ätten Brahe.

Åren 1690-1693, då Nils Brahe innehade slottet, erhöll kyrkan det utseende den har idag. Korsarmarna byggdes, likaså västtornets lanterninliknande överbyggnad och lökformade spira. Mot öster förlängdes kyrkan med ätten Brahes polygonalt avslutade gravkor med takryttare. Ett konstfullt smitt järngaller skiljer gravkoret från kyrkorummet. Vapenhuset revs. Som sådant fungerar sedan dess tornets bottenvåning med ingång från väster. Arkitekt för tillbyggnaderna var möjligen Jean de la Vallée. I slutet av 1700-talet överkalkades målningarna förutom de i korvalvet. 1835 frilades målningarna på korets högmurar och i långhusets båda västra hörn. 1924 framtogs målningar i långhuset och i sakristian. Ytterligare målningar framtogs senast vid en stor renovering 1991. Samma år insattes den nuvarande öppna bänkinredningen. En tidigare sådan insattes vid 1800-talets slut istället för de gamla, slutna bänkarna. Interiören präglas i hög grad av talrika inventarier. Många av dem är skänkta av medlemmar ur ätterna Brahe och Vasa på Rydboholm. Bland gåvorna märks speciellt ett fyrtiotal äldre oljemålningar som är utställda i kyrkorummet. Orgelläktaren i nyklassicistisk stil sträcker sig utmed västmuren.[1]

Remove ads

Inventarier

Orglar

Sammanfatta
Perspektiv
  • År 1773 ägde kyrkan två obrukliga positiv.[2]

Läktarorgeln

  • 1781: Stolmakare och orgelbyggare Jonas Ekengren, Stockholm, byggde en enmanualig piporgel i kyrkan.
  • 1841: Pehr Zacharias Strand, Stockholm, byggde en enmanualig orgel med självständig pedal bakom Ekengrens fasad. Manualen och registerandragen bevaras från Ekengrens orgel. Tonomfång: manual C - d³, pedal C - g°.
  • 1949: Orgelbyggare Theodor Frobenius & Co i Lyngby konserverade och byggde till instrumentet. Ett nytt verk för en andra manual placerades bakom gamla orgeln. Nytt spelbord anbringades i nya manualverkets fasad och manualomfånget utökades till g³ och pedalomfånget till f¹. Den mekaniska trakturen behölls men registraturen pneumatiserades. (Enligt förslag av musikdirektör Waldemar Åhlén, Stockholm.)
  • 1980: Orgelbyggare Marcussen & Søn, Aabenraa, Danmark, utförde en partiell ombyggnad, där Manual II utökades med en stämma och registraturen byggdes om till mekaniskt system.
Huvudverk ISvällverk IIPedalKoppel
Principal 8´Gedackt 8'Subbas 16´I/P
Rörflöjt 8'Principal 4'Dubbelflöjt 8'II/P
Fugara 8'Blockflöjt 4'Violon 8'II/I
Oktava 4'Gemshorn 2'
Kvinta 2 2/3'Oktava 1'
Oktava 2'Sesquialtera 2 chor
Trumpet 8'Crescendosvällare
  • 1999-2000: Bergenblad & Jonsson Orgelbyggeri gjorde en om- och tillbyggnad. Orgeln fick 21 orgelstämmor, som hanterades från ett nytt fristående spelbord på norra sidan av orgelhuset. På södra gaveln monterades Pehr Zacharias Strands originalspelbord. I det nya instrumentet ingick 10 av Strands ursprungligen 11 stämmor.

Disposition:

HuvudverkÖververkPedalKoppel
Principal 8' (1841)Vox retusa 8'Subbas 16' (1841)Öververk/huvudverk
Fugara 8' (1841)Gedackt 8'Violincell 8' (1841)Öververk 16'/huvudverk
Rörfleut 8' (1841)Piffaro 8' (fr. c)Dubbelgedackt 8' (1841)Huvudverk/pedal
Octava 4' (1841)Principal 4'Octava 4'Öververk/pedal
Qvinta 3' (eg. 2 2/3') (1841)Hohlfleut 4'Basun 16'Öververk 4'/pedal
Octava 2' (1841)Nasat 3' (eg. 2 2/3')
Trumpet 8', B/D (1841)Wallfleut 2'
Terz till 2 fot 1 3/5'
Vox humana 8'
Tremulant

Kistorgel

Diskografi

  • Orgelliv : sju sekel i Stockholms stifts kyrkor / redaktör: Christina Nilsson ; foto: Magnus Aronson, Mats Åsman. Stockholm: Kulturhistoriska bokförlaget. 2012. Libris 13609452. ISBN 978-91-87151-04-0 - Innehåller CD med musik på kyrkans huvudorgel framförd av Magnus Holmlund.
Remove ads

Externa länkar och källor

Remove ads

Litteratur och källor

  • Einar Erici: Orgelinventarium, Kyrkomusikernas riksförbund, Stockholm (1964)
  • Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlssons förlag. ISBN 91-7114-046-8
  • Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6
  • Svenska orgelsällskapets årsmötesdagar den 21 april 2001
  • Tidskrift: Orgelforum 2001, nr 2, Svenska orgelsällskapet
Remove ads

Referenser

Vidare läsning

Loading related searches...

Wikiwand - on

Seamless Wikipedia browsing. On steroids.

Remove ads
Remove ads