Ekonomiska och monetära unionen
befogenhetsområde inom Europeiska unionen / From Wikipedia, the free encyclopedia
Den ekonomiska och monetära unionen (EMU) är ett ekonomiskt och monetärt samarbete inom Europeiska unionen. EMU utgör ett av unionens befogenhetsområden.[2][3] Politikområdet omfattar ekonomisk och monetär politik, och innefattar samtliga medlemsstater, även de som inte har euron som valuta.[4][5] Vissa delar av EMU, särskilt den monetära politiken, omfattar dock endast de medlemsstater som har euron som valuta.[6][7][8] EMU utgör ingen egen juridisk person, utan är en integrerad del av EU.
Europeiska unionens befogenhetsområden | |
Ekonomiska och monetära unionen | |
Befogenhetstyp | Exklusiv befogenhet[1], samordnande befogenhet |
Rättslig grund | Art. 119–144 FEUF |
Politikområden | Ekonomisk politik Monetär politik |
Territoriellt tillämpningsområde | |
Europeiska unionen, varav endast euroområdet omfattas fullt ut |
Idén om en gemensam valuta har successivt vuxit fram i takt med att det europeiska samarbetet har blivit allt djupare. Genom fördraget om Europeiska unionen blev ett valutasamarbete formellt möjligt att genomföra, och den 1 januari 1999 infördes euron i euroområdet efter en längre tids förberedelser. Medlemsstaterna som använder euron som valuta har överfört sin beslutanderätt över monetära frågor till europeisk nivå, i synnerhet till Europeiska centralbanken (ECB). Förutom det monetära samarbetet, omfattar EMU också ekonomisk och finansiell samordning.
Unionen har exklusiv befogenhet i monetär politik för de medlemsstater som använder euron som valuta.[2] I frågor som rör ekonomisk samordning har unionen samordnande befogenhet.[3] Den exklusiva befogenheten innebär att endast unionen får anta lagstiftningsakter inom området.[9] Den samordnande befogenheten innebär att medlemsstaterna ska samordna sin politik i enlighet med bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.[10]