Härryda kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Göteborgs och Bohus län. Centralort är Mölnlycke. En liten del av västra delen i kommunen (Helenedal) är en del av tätorten Göteborg.
Snabbfakta Land, Landskap ...
Stäng
Kommunens område motsvarar socknarna Björketorp, Härryda, Landvetter och Råda. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Vid kommunreformen 1952 uppgick Härryda landskommun i Landvetters landskommun.
Härryda kommun bildades vid kommunreformen 1971 av landskommunerna Björketorp, Landvetter och Råda där området Björketorp samtidigt övergick från Älvsborgs län till Göteborgs och Bohus län[5] Till centralort valdes den största tätorten, Mölnlycke, som tidigare var huvudort i Råda landskommun. Ett nytt kommunhus invigdes där 1983.
Den 1 januari 1992 överfördes ett område med 48 personer till Härryda kommun och Råda församling från Mölndals kommun och Fässbergs församling.[6]
Kommunen ingick från bildandet till 2009 i Mölndals domsaga och kommunen ingår sedan 2009 i Göteborgs domsaga.[7]
Kommunen ingår i Storgöteborg.
Kommunen är belägen i de västra delarna av landskapet Västergötland. I söder gränsar Härryda kommun till Mölndals kommun och Marks kommun, i öster till Bollebygds kommun, i norr till Lerums kommun och Partille kommun samt i väster till Göteborgs kommun som också ingick i före detta Göteborgs och Bohus län. Genom kommunen rinner Mölndalsån.
|
|
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-05)
Motivering: Flera avsnitt innehåller flera mandatperioder gamla uppgifter.
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Styre
Från kommunsammanläggningen 1971 till 1994 hade de borgerliga partierna majoritet i kommunen. Under mandatperioden 1994–1998 styrde Socialdemokraterna och Centern med stöd av MP och V. Åren 1998–2002 delades makten på grund av ett jämnt valresultat mellan S, V och MP å den ena sidan och de borgerliga partierna å den andra. SPI hade en viss vågmästarroll. Efter valet 2002 bildade de borgerliga partierna och SPI en majoritet, och Folkpartiet fick ordförandeposten i kommunstyrelsen. Koalitionen höll dock inte och SPI fungerade som vågmästare under stora delar av mandatperioden. Mellan februari 2005 och juni 2006 var S, MP, V och SPI i koalition, och kommunstyrelsen hade därför socialdemokratisk ordförande under slutet av mandatperioden 2002–2006.
Under mandatperioden 2006–2010 styrde det borgerliga blocket med egen majoritet och moderat ordförande i kommunstyrelsen. De fick i valet till kommunfullmäktige 2010 fortsatt egen majoritet. De 13 platserna i kommunstyrelsen för mandatperioden 2010–2014 tillsattes dock i ett slutet proportionellt val, ett i sammanhanget ovanligt valsätt som tillämpades på begäran av Kommunpartiet, Sverigedemokraterna och en politisk vilde, som bildade en valteknisk samverkan. Valresultatet gav dem 2 platser, vilket innebär en vågmästarroll eftersom de borgerliga fick 6 platser och de rödgröna i valteknisk samverkan med Sportpartiet 5.[10] Moderaterna behöll posten som kommunstyrelsens ordförande.
Efter valet 2014 bildade de fyra borgerliga partierna och Sportpartiet majoritet.[11]
Kommunfullmäktige
Presidium
Mer information Presidium 2022–2026 ...
| Presidium 2022–2026[12] |
|---|
| Ordförande |
S |
Björn Magnusson |
| Förste vice ordförande |
M |
Gunnar Häggström |
| Andre vice ordförande |
M |
Kristina Andrén |
Stäng
Mandatfördelning 1970–2022
Mer information Valår, V ...
| Valår | V | S | MP | ÖVR | SPP | KPH | SPI | SD | NYD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
|---|
| 1970 | 2 | 15 | | | | | | | | 7 | 11 | | 6 | | 41 | 90,6 | |
| 1973 | 2 | 15 | | | | | | | | 10 | 8 | | 6 | | 41 | 92,1 | |
| 1976 | 2 | 15 | | | | | | | | 9 | 9 | | 6 | | 41 | 91,6 | |
| 1979 | 2 | 15 | | | | | | | | 7 | 8 | | 9 | | 41 | 90,0 | |
| 1982 | 2 | 16 | | 2 | | | | | | 6 | 4 | | 11 | | 41 | 91,0 | |
| 1985 | 2 | 15 | | 2 | | | | | | 5 | 8 | | 9 | | 41 | 89,3 | |
| 1988 | 2 | 14 | 4 | | | | | | | 5 | 7 | 1 | 8 | | 41 | 85,6 | |
| 1991 | 2 | 13 | 2 | 1 | | | | | 2 | 3 | 6 | 2 | 10 | | 41 | 87,1 | |
| 1994 | 2 | 17 | 3 | 1 | | | | | 1 | 3 | 4 | 1 | 9 | | 41 | 86,7 | |
| 1998 | 4 | 16 | 4 | | | | 1 | | | 2 | 4 | 5 | 13 | | 49 | 81,96 | |
| 2002 | 3 | 16 | 3 | | | | 3 | | | 3 | 9 | 3 | 9 | | 49 | 81,02 | |
| 2006 | 2 | 15 | 3 | | | 3 | | 1 | | 3 | 6 | 3 | 13 | | 49 | 83,45 | |
| 2010 | 2 | 11 | 4 | | 1 | 3 | | 3 | | 3 | 6 | 2 | 16 | | 51 | 85,84 | |
| 2014 | 2 | 11 | 4 | | 3 | 2 | | 5 | | 3 | 5 | 2 | 14 | | 51 | 87,52 | |
| 2018 | 2 | 10 | 4 | | 3 | 2 | | 7 | | 4 | 4 | 2 | 13 | | 51 | 88,90 | |
| 2022 | 3 | 14 | 3 | | 2 | 1 | | 9 | | 3 | 2 | 2 | 12 | | 51 | 86,80 | |
|
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Stäng
Nämnder
Kommunstyrelse
Totalt har kommunstyrelsen 13 ledamöter. Fyra av dessa tillhör Moderaterna och fyra tillhör Socialdemokraterna. Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna har en ledamot vardera.[13]
Mer information Presidium 2015–2018 ...
| Presidium 2015–2018 |
|---|
| Ordförande |
M |
Per Vorberg |
| Vice ordförande |
S |
Patrik Linde |
Stäng
Lista över kommunstyrelsens ordförande
Mer information Namn, Tillträdde ...
| Namn |
Tillträdde |
Avgick |
| | Bengt Ambring (FP) | 1971 | 1982 |
| | Curt Janding (M) | 1983 | 1988 |
| | Ingemar Johansson (M) | 1989 | 1994 |
| | Jan Gustafsson (S) | 1995 | 2001 |
| | Ing-Marie Samuelsson (S) | 2001 | 2002 |
| | Göran Hildén (FP) | 2003 | 2005 |
| | Ing-Marie Samuelsson (S) | 2005 | 2006 |
| | Annette Eiserman Wikström (M) | 2007 | 2014 |
| | Per Vorberg (M) | 2015 | |
Stäng
Övriga nämnder
Härryda kommun har en politisk organisation med få nämnder. Det finns exempelvis ingen social- eller utbildningsnämnd utan kommunstyrelsen är ansvarig nämnd för hela kommunens verksamhet.[14]
Mer information Nämnd, Ordförande ...
| Nämnd | Ordförande |
Vice ordförande |
|---|
| Sociala myndighetsnämnden |
M |
Hans Larsson |
S |
Birgitta Berndtsson |
| Miljö- och bygglovsnämnden |
M |
Mattias Johansson |
S |
Lena Fredriksson |
| Valnämnden |
M |
Weine Samuelsson |
S |
Ellen Svensson |
Stäng
Näringsliv
I Härryda kommun finns drygt 4000 företag inom flera olika områden[15] Några av de största företagen är Swedavia AB, Emerson, Unicarriers och Elanders Sverige AB.
Av de drygt 430 branscher som är representerade i kommunen omfattar de största:
- konsulter inom juridik, ekonomi och teknik 17 %
- byggverksamhet 13 %
- handel 13 %
- jordbruk, skogsbruk och fiske 8 %[16]
I Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimatet bland Sveriges kommuner under 2017 listas Härryda kommun på fjärdeplats vilket placerar kommunen på topp i Västsverige.[17] Den största arbetsplatsen i kommunen är Landvetter flygplats. I norra Mölnlycke är en företagspark sedan början av 1990-talet under utbyggnad. Flera nya verksamhetsområden planeras inom kommunen, däribland Landvetter södra - ett nytt samhälle för upp mot 25 000 invånare och plats för fler företag[18]
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 39 866 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 68:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Mer information Befolkningsutvecklingen i Härryda kommun 1970–2020 ...
| Befolkningsutvecklingen i Härryda kommun 1970–2020[19] |
|---|
|
| År | | | Folkmängd |
| 1970 | | 16 003 |
| 1975 | | 20 741 |
| 1980 | | 23 195 |
| 1985 | | 24 784 |
| 1990 | | 26 541 |
| 1995 | | 28 612 |
| 2000 | | 30 276 |
| 2005 | | 32 049 |
| 2010 | | 34 463 |
| 2015 | | 36 651 |
| 2020 | | 38 246 |
Stäng
Kommunvapen
Blasonering: Medelst en stråle av silver styckad sköld, i blått och grönt, vari en av vågskuror bildad sänkt, smal bjälke av silver.
Sedan Härryda kommun bildats 1971 har några logotyper används för att symbolisera kommunen. Först användes det så kallade "Härrydakorset" eller "Härrydastjärnan" bildat av initialerna HK. Kommunen gjorde 1977 ett försök att registrera detta som ett vapen, men fick avslag då symbolen inte gick att beskriva i heraldiska termer.[20] Senare infördes en ny logotyp med ett flygplan, inte heller utformat heraldiskt. Först år 2007 kunde man enas om ett heraldiskt vapen. Därmed med blev Härryda sist ut bland Sveriges kommuner att anta ett sådant.[21]
Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata] Neveus, de Wærn: Ny svensk vapenbok, 1992
- Erixon, Ulf: Vägen västerut, 2005.
- Magnusson, Åke: Vägnamnen berättar, 2005.
