Helium

Helium är grundämne nummer två i det periodiska systemet, en färglös och luktlös ädelgas. Ämnet har lägst kokpunkt av alla grundämnen, och endast vid högt tryck övergår det i fast form.

Quick facts: Nummer 2 Tecken He Grupp 18 Period 1 Block ... ▼

Helium
Nummer 2 Tecken He Grupp 18 Period 1 Block s
He ↓ Ne Väte ← Helium → Litium     1s2             2He                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         Röd–orange glöd i plasmatillståndet Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa	4,002602(2)[1][2] u
Utseende	Färglös i gasform
Fysikaliska egenskaper
Densitet vid 0 °C	0,1785[3][4] g/L
– flytande, vid smältpunkten	0,145 g/cm3
– flytande, vid kokdpunkten	0,125 g/cm3
Aggregationstillstånd	Gas
Smältpunkt	0,95 K (−272,20 °C) (2,5 MPa)
Kokpunkt	4,222 K (−268,928 °C)
Trippelpunkt	Nedre λ-punkt: 2,177 K (−270,973 °C) 5,043 kPa
Kritisk punkt	5,1953 K (−267,9547 °C) 0,22746 MPa
Molvolym	22,4 × 10−3 m³/mol
Smältvärme	0,0138 kJ/mol
Ångbildningsvärme	0,0829 kJ/mol
Specifik värmekapacitet	5,2 × 103[5] J/(kg × K)
Molär värmekapacitet	20,786[6] J/(mol × K)
Ångtryck Tr. (Pa) 1 10 100 1 k 10 k 100 k Te. (K) 1,23 1,67 2,48 4,21
Atomära egenskaper
Atomradie	31 pm
Kovalent radie	28 pm
van der Waalsradie	140 pm
Elektronaffinitet	0 kJ/mol
Jonisationspotential	Första: 2 372,3 kJ/mol Andra: 5 250,5 kJ/mol (Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration	1s2
e− per skal	2
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd	0
Elektronegativitet	Ingen uppgift (Paulingskalan) 5,5 (Allred&Rochow) 4,86 (Mulliken) 5,2[7] (medelvärde)
Diverse
Kristallstruktur	Hexagonal tätpackad (hcp)
Ljudhastighet	972 m/s
Värmeledningsförmåga	0,142[5] W/(m × K)
Magnetism	Diamagnetisk[8]
Magnetisk susceptibilitet	−1,1 × 10−9 [9]
Brytningsindex	1,000035
Identifikation
CAS-nummer	7440-59-7
EG-nummer	231-168-5[10]
Pubchem	23987
RTECS-nummer	MH6520000
Historia
Namnursprung	Helios, den grekiska solguden.[11][12]
Upptäckt	Pierre Janssen, Norman Lockyer (1868)
Första isolation	William Ramsay, Per Teodor Cleve, Abraham Langlet (1895)
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Heliumisotoper Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP 3He 0,000134 % Stabil 4He 99,999866 % Stabil 5He {syn.} 7,618 × 10−22 s n 0,89 4He 6He {syn.} 806,7 ms β− 3,508 6Li β− + α 4He, 2H
Säkerhetsinformation
Säkerhetsdatablad: Sigma-Aldrich
Globalt harmoniserat system för klassifikation och märkning av kemikalier GHS-märkning av farliga ämnen enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP) på grundval av följande källa: [10] Gasflaska
H-fraser	H280
P-fraser	P403
S-fraser	S9, S23
NFPA 704 0 1 0
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Helium är det näst vanligaste grundämnet i universum. Nytt helium uppstår genom fusionsprocesser i stjärnorna och genom alfastrålning från radioaktiva grundämnen. Koncentrationen i jordens atmosfär är låg, så helium utvinns mest ur naturgas.

Helium används inom flera teknikområden: Eftersom gasen är lätt och inert med små obundna atomer passar den som kontrollerad atmosfär, vid läcksökning och som drivgas i raketer. Flytande helium är ett viktigt kylmedel inom lågtemperaturtekniken och i det supraflytande tillståndet blir ämnet en mycket god värmeledare.