Intellektuell funktionsnedsättning
tillstånd där en människas kognition och intelligens ligger på en lägre nivå / From Wikipedia, the free encyclopedia
Intellektuell funktionsnedsättning (IF),[not 1] även kallat utvecklingsstörning,[2] förr bland annat förståndshandikapp eller begåvningshandikapp, är när en människas kognition och intelligens inte utvecklas normalt.[2][3] Jämfört med genomsnittet har man mycket nedsatt förmåga att förstå, lära sig nya saker samt uttrycka sina tankar och känslor.
Intellektuell funktionsnedsättning | |
Latin: retardatio mentalis | |
Barn med intellektuell funktionsnedsättning eller liknande störningar av utvecklingen kan delta i Special Olympics World Games. | |
Klassifikation och externa resurser | |
---|---|
ICD-10 | F70-F79 |
ICD-9 | 317-319 |
DiseasesDB | 4509 |
Medlineplus | 001523 |
eMedicine | med/3095 neuro/605 |
MeSH | svensk engelsk |
Det är i huvudsak de kognitiva funktionerna som påverkas, inte de känslomässiga faktorerna, kreativiteten eller den kroppsliga utvecklingen, även om vissa intellektuella funktionsnedsättningar kan påverka andra delar av kroppen och dess utseende.
Forskning visar hur viktig en människas begåvning, framför allt den verbala förmågan, är för kapaciteten att leva ett självständigt liv. Begåvningsnivån är en skyddsfaktor och resurs vid svårigheter. Personer med intellektuell funktionsnedsättning behöver ofta få tillgång till olika typer av kognitiva hjälpmedel, till exempel välfärdsteknologiska lösningar (välfärdsteknik).
Cirka 1 procent av Sveriges befolkning har en intellektuell funktionsnedsättning. Hälften av dessa har en intellektuell funktionsnedsättning som räknas som lindrig.[4] Antalet personer med en nedsatt intellektuell förmåga som dock inte motsvarar kraven för intellektuell funktionsnedsättning är betydligt högre. Vissa menar att det kan uppgå till 20 procent av befolkningen.[5]
Intellektuell funktionsnedsättning hos barn upptäcks i allmänhet när man börjar undersöka varför barnet inte utvecklas psykologiskt i normal takt. Läs mer i artiklarna om neuropsykologi och utvecklingspsykologi.
Enligt WHO:s diagnosmanual ICD-10 delar man in intellektuell funktionsnedsättningar (benämnd psykisk utvecklingsstörning) i olika nivåer utifrån personens intelligenskvot (IK) och nedsatt adaptiv förmåga. Enbart låg IK räcker ej för diagnos. Graderingen benämns som lindrig (lätt), medelsvår (måttlig), svår och grav.[6] Enligt APA:s diagnosmanual DSM-5 delar man in intellektuell funktionsnedsättningar i de fyra olika svårighetsgraderna lindrig, medelsvår, svår och mycket svår.[1] För diagnoskriterierna enligt DSM-5, se avsnittet om kriterier.
Intellektuell funktionsnedsättning är en funktionsnedsättning och räknas varken som en sjukdom eller en psykisk störning. En intellektuell funktionsnedsättning går därmed inte att bota, men individen kan lära sig att använda beteenden som underlättar tillvaron (se habilitering).[7]