cover image

Italien

republik i Sydeuropa / From Wikipedia, the free encyclopedia

Italien (italienska: Italia), formellt Republiken Italien[1] (italienska: Repubblica Italiana[not 1]), är en enhetlig parlamentarisk republik i Sydeuropa. Italiens territorium täcker 301 338 km² och påverkas av ett tempererat säsongsklimat. Med 60,8 miljoner invånare är Italien det femte mest folkrika landet i Europa och det 23:e folkrikaste i världen.

För republiken under tidigt 1800-tal, se Republiken Italien (Napoleontiden).
Quick facts: Repubblica Italiana Republiken Italien, Offic...
Repubblica Italiana
Republiken Italien
Flag_of_Italy.svg Emblem_of_Italy.svg
Flagga Statsvapen
Nationalsång: Il Canto degli Italiani
EU-Italy.svg
läge
Huvudstad
(även största stad)
Rom
Officiellt språk Italienska1
Demonym italienare; italiensk[1]
Statsskick Republik
 -  President Sergio Mattarella
 -  Premiärminister Giorgia Meloni
Självständighet Italiens enande 
 -  Deklarerad 17 mars 1861 
 -  Erkänd 17 mars 1861 
Yta
 -  Totalt 301 340 km²[2] (73:e)
 -  Vatten (%) 2,4 %
Demografi
 -  2016 års uppskattning 60 589 445[3] (23:e)
 -  2011 års folkräkning 59 433 744[4] 
 -  Befolkningstäthet 201 inv./km² (44:e)
BNP (PPP) 2023 års beräkning
 -  Totalt 3,195 biljoner USD[5] (12:e)
 -  Per capita 54 216 USD[5] (32:a)
BNP (nominell) 2023 års beräkning
 -  Totalt 2,169 biljoner USD[5] (8:e)
 -  Per capita 36 812 USD[5] (26:e)
Ginikoefficient (2021) 32,9[6] 
HDI (2021) 0,895[7] (30:e)
Valuta Euro2 (EUR)
Tidszon CET (UTC+1)
 -  Sommartid CEST (UTC+2)
Topografi
 -  Högsta punkt Mont Blanc, 4 810,45 m ö.h.
 -  Största sjö Gardasjön, 370 km²
 -  Längsta flod Po, 652 km
Nationaldag 2 juni
Nationalitetsmärke I
Landskod IT, ITA, 380
Toppdomän .it
Landsnummer 39
1. Franska är officiellt språk jämte italienskan i Aostadalen; tyska är officiellt språk jämte italienskan i Sydtyrolen. Flera andra minoritetsspråk är officiella i betr. kommuner
2. förutom exklaven Campione d’Italia där valuta är schweizisk franc.
Close

I norr gränsar landet till Schweiz och Österrike, i nordost till Slovenien, i nordväst till Frankrike. De självständiga staterna San Marino och Vatikanstaten är enklaver inom Italien. Italien har maritim gräns med Slovenien och Kroatien i Triestebukten och med Frankrike mellan Ventimiglia och Menton, mellan Sardinien och Korsika samt mellan Toskanska arkipelagen och Korsika. Avståndet till Albanien är cirka 72 km, utmed Otrantosundet. Campione d’Italia är en italiensk exklav i Schweiz.

Malteserorden har sitt högkvarter i Rom.

Italien består från norr till söder av nästan hela södra sidan av Alpkedjan söder om dess vattendelare, hela Poslätten, Apenninska halvön, Sicilien, Sardinien – de två största öarna i Medelhavet – och många andra mindre öar.

Italien liknar en stövel till formen. I norr kantas stövelns skaft av Alperna och där ligger landets högsta berg Monte Bianco (4 810 m ö.h., i Sverige känt som Mont Blanc). I alpområdet finns det många skidorter och tre stora sjöar. En av dem är Comosjön. Söder om Alperna finns en av Europas mest bördiga slätter, Poslätten. Genom Poslätten rinner den stora floden Po, med sina många bifloder. Där ligger även de två stora modestäderna Milano och Turin. Från norr till söder genom den italienska halvön löper bergskedjan Apenninerna.

Rom, Italiens huvudstad, var i århundraden ett politiskt och religiöst centrum i den västerländska civilisationen som huvudstad i Romerska riket och plats för Heliga stolen. Efter Romerska rikets fall uthärdade Italien flertal invasioner av främmande folk, från germanska stammarna som till exempel langobarderna och östgoterna, till bysantiner och senare normanderna. Århundraden senare blev Italien födelseplatsen för maritima republiker och renässansen,[8] en intellektuell rörelse som skulle visa sig vara av stor vikt för att forma den efterföljande kursen av det europeiska tänkandet.

Under den större delen av tiden efter romerska riket var Italien splittrat i flera riken (till exempel Kungariket Sardinien och Kungariket Bägge Sicilierna och Hertigdömet Milano) och stadsstater, men enades år 1861,[9] efter en tumultartad period i historien känd som Il Risorgimento ("återuppvaknandet").

Italien var en av initiativtagarna till bildandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, som senare utvecklades till Europeiska gemenskapen och Europeiska unionen. Italien är medlem av militäralliansen Nato sedan den bildades 1949. Italien är medlem av informella G7-gruppen om världens största industrialiserade ekonomier.

Landets europeiska politiska, sociala och ekonomiska betydelse gör det till en regional stormakt.[10][11] Landet har en hög offentlig utbildningsnivå och är en mycket globaliserad nation.[12]