Wallin var son till fältväbeln vid Dalregementet sedermera kaptenenJohan Abraham Wallin och Beata Charlotta Harkman. Han förlovade sig 1808 med Sophie Runewall (1790–1817),[1][2] men gifte sig den 12 augusti 1810 med Anna Maria Dimander (1781–1866).[3] Äktenskapet med Anna Maria Dimander var barnlöst.[4]
Redan i unga år ansågs Wallin vara en begåvning. Vid universitetet fick Daniel Boëthius ett stort inflytande över hans filosofi, och kontakten med den tyska förromantikens dikter blev avgörande för hans estetik. Detta i kombination med hans patriotism gjorde att han kom att föregripa den götiska diktningen, som dock inte delade alla hans ideal, men som inspirerades av det storslagna och högstämda i hans skrifter vilket blev stilbildande och senare uppfattat som ”det typiskt svenska”. Han är representerad i den danska Psalmebog for Kirke og Hjem.
Även om han idag är mest ihågkommen som psalmdiktare, var han i sin samtid minst lika beundrad som predikant och talare. Han var medlem i Stora uppfostringskommittén från 1825, och var till en början strikt konservativ men blev mer liberal med åren. En av hans insatser var grundandet av flera skolor, som Wallinska flickskolan i Stockholm. Han var avvisande till frikyrkligheten och dess väckelserörelse som han hann bevittna. Hans egen teologiska riktning var kristetnyhumanistisk, med lojalitet som mest utmärkande drag.
Wallin var medlem i Svenska Frimurare Orden, där han den 15 november 1806 recipierade som medlem nummer 867 i S:t Johanneslogen S:t Erik. Han erhöll grad X år 1826.[5]
Wallin valdes till hedersledamot av Västmanlands-Dala nation vid Uppsala universitet.[6] Till nationen skrev han "Tack och Svar eller Vestmanno-Dala-Sång" med inledningsorden Vivant Vestmannias Samt Dalekarlias Urfält och berg.[7]
Wallingatan i Stockholm är uppkallad efter honom. Även Wallingatorna i Borlänge och Uppsala är liksom Wallinvägen i Falun namngivna efter honom. I Solna finns Johan Olof Wallins väg,
Wallin erhöll sin första undervisning vid skolan i Falun, varefter han fick tillfälle att börja vid Västerås gymnasium. På grund av bristande medel måste han flera gånger avbryta studierna där och skaffa sig uppehälle genom att undervisa yngre barn. Emellertid skötte han med så mycken flit sina studier, att han med högsta betyg blev student vid Uppsala universitet 1799. Efter fyra års studier i Uppsala promoverades han till filosofie magister 1803 och prästvigdes tre år därefter, på kallelse till huspredikant av överstekammarjunkarenfriherre C. Hamilton på Boo, i vars hus han var lärare. Wallin erhöll samma år den efter Michael Choraeus lediga teologie adjunkturen vid Karlbergs krigsakademi och befordrades 1809 till slottspastor vid Karlberg, teologie lektor vid krigsakademin samt till kyrkoherde i Solna församling, blev teologie doktor samma år och utnämndes 1812 till kyrkoherde i Adolf Fredriks församling i Stockholm.
Från denna tid utövades hans prästerliga verksamhet huvudsakligen i Stockholm. Efter att en kort tid ha varit domprost i Västerås, befordrades han till pastor primarius och kyrkoherde vid Storkyrkoförsamlingen i Stockholm, där han stannade kvar till 1837, då han uppnådde den högsta andliga värdigheten i Sverige: ärkebiskop. Endast två år hade han innehaft denna plats, då han, djupt saknad av hela svenska folket, avled i Uppsala den 30 juni 1839. Han är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm. [9]
Redan under studieåren i Uppsala hade Wallin diktat mindre stycken och hade 1803 fått Svenska Akademiens andra pris för efterbildningar av några oden av Horatius men blev egentligen först känd av allmänheten 1805, då han av Svenska Akademien erhöll inte mindre än tre pris på en gång, däribland stora priset för sin lärodikt Uppfostraren. I detta skaldeverk visar han sig ännu såsom lärjunge av den gamla akademiska skolan, från vars didaktiska riktning han i sin diktning snart mer och mer frigjorde sig. Under de närmast följande åren författade han stycken sådana som: Sjömannen, Hemsjukan, Hösten, Försakelsen med flera, om vilka det blivit sagt, att de endast behöva musikens hjälpmedel för att bli levande och oförgängliga för nationen.
År 1808 mottog Wallin den största belöning, som Svenska Akademien någonsin utdelat, 200 dukater, för: ”Berättelse om konung Gustaf III:s ärestod, och de i anledning af densammes aftäckande anstälde högtidligheter.” Skriften innehåller också lovtal över Gustav III och hans gärningar. Han beskrivs som en generös person som hjälpte de svaga i samhället. Han tecknas dessutom som en skicklig fältherre. Dikterna är skrivna i tidens romantiska anda. Bland annat hittar man Johan Wallins dikt Dityramb den 24 Januarii 1808 (sidan 64) som specialskrevs för tillfället. 78 sidor. Frakturstil.[10]
En del av denna sång, den först tillkomna och särskilt publicerade dityramben, utgör ett verkligen storslaget kväde. Men snart inträffade en omständighet, som blev av stor betydelse för den svenska litteraturen. Det var, då Wallin nämndes till ledamot i den då nedsatta nya kommittén för utarbetande av en ny psalmbok. I denna kommitté blev han snart den ledande anden och ägnade under många år åt psalmboksarbetet sin tid, sitt snille och sin kraft. Icke nöjd med det av kommittén 1814 framlagda förslaget, utarbetade Wallin och utgav 1816 sitt eget förslag, som med få ändringar av konungen, Karl XIII, gillades och stadfästes 1819.
Själv hade han i denna bok författat 128 psalmer och omarbetat en stor mängd andra, varjämte anordningen av det hela nästan uteslutande var hans verk. Hans sista religiösa dikt var Dödens ängel, allmänt beundrad som ett av hans främsta verk. Bland Wallins tillfällighetsdikter märks hans Skål för George Washington. Av sina samtida var Wallin ej mindre än som skald känd och beundrad som predikant och andlig talare. Från vissa håll har hans predikningar blivit klandrade för bristande tankedjup, och i avseende på det dogmatiska innehållet har flera homileter blivit honom föredragna. Men med hans mäktiga stämma, med hans mästerliga och uttrycksfulla framsägning av talet gjorde hans ord en oemotståndlig verkan och fäste sig med övertygelsens makt i hans åhörares hjärtan.
Värderad, älskad och beundrad av konungahus och folk, överhopades han med utmärkelser och ärebevisningar. 1810 kallades han till en av de aderton i Svenska Akademien, utsågs 1811 till hertigens av Södermanland lärare i kristendom och var från 1814 hans ständige biktfader, 1815 och vid alla riksdagar 1823–34 riksdagsman i prästeståndet, som 1815 insatte honom i lagutskottet, 1823 i konstitutionsutskottet och 1828 i lagutskottet samt 1812 valde honom till fullmäktig i Riksgäldskontoret och suppleant i Riksbankens styrelse. 1815 ordinarie bankofullmäktig, tjänstgjorde han som sådan till 1834. Han blev 1824 ordensbiskop i survivans och året därefter verklig ordensbiskop, 1830 konungens överhovpredikant och preses i hovkonsistorium, hedersledamot av Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien den 30 maj 1826,[11] 1818 ledamot av Musikaliska Akademien, och 1827 av Vetenskapsakademien. Ledamot av kommittén för rikets undervisningsverk 1825 ägnade han alltid varmt intresse åt uppfostrings- och undervisningsväsendet. Minnen härav är bland annat prins Carls uppfostringsinrättning för fattiga barn samt Wallinska skolan, bildad efter hans idé. Ledamot i andliga ståndet av Serafimerorden med mera. Nya och förökade upplagor av hans Vitterhetsarbeten har utgivits efter hans död, ävensom två årgångar av hans Predikningar.
Erik Gustaf Geijer skrev strax efter hemkomsten från Wallins dödsbädd: "Ett ljus är släckt i Svea rike men ett oroligt, kanske allt för oroligt bröst även kommet till evig ro. Han är lycklig."[12]
Dikter / utg. av Emil Liedgren och Sten Malmström. Svenska författare utgivna av Svenska vitterhetssamfundet, 0346-7864; 22. Stockholm: Svenska vitterhetssamf. 1955–1967. Libris7754
Wallin är representerad i många psalmböcker utöver Den svenska psalmboken, till exempel Svenska Missionsförbundets sångbok 1920 (SMF1920). Nedan anges i huvudsak psalmens första och senaste publicering, mångfalden av psalmböcker framgår av respektive psalm.
Den svenska psalmboken 1819 (urval)
I 1819 års psalmbok har Wallin diktat , översatt och bearbetat 279 verk, Av dessa är 141 original.
135 Dig, Helge Ande, bedja vi (1695 nr 182, 1986 nr 362) uppges i både 1819 och 1937 års psalmböcker vara bearbetad av Wallin, men utan not om medverkan i 1986 års psalmbok.
Utöver 1986 års psalmer förekommer Wallin med stora mängder psalmer i andra tidigare psalmböcker, varav ett fåtal anges nedan där grad av insats angetts i psalmböckerna.
A–Ö
Ack, Herre hör min röst (SMF1920 nr 531) bearbetat Haquin Spegels text
Matrikel över ledamöter av Kungl. Vitterhetsakademien och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets akademien, Bengt Hildebrand (1753–1953), Margit Engström och Åke Lilliestam (1954–1990), Stockholm 1992 ISBN 91-7402-227-X s. 30
Fant, Johan Eric; Låstbom August Theodor, Fant Andreas Michael(1842).Upsala ärkestifts herdaminne. Första delen. D. 1. Upsala 1842. Wahlström & Låstbom.: Wahlström & Låstbom. sid.62-66. Libris1799832
Andreæ, Daniel(1956).Johan Olof Wallin. Svenska författare, 99-0158538-4. Stockholm: Natur och kultur. Libris11914
Fyrlund, Björn(1999).Tro och helgelse: en analys av Johan Olof Wallins moraluppfattning. Lund studies in ethics and theology, 1102-769X; 8. Lund: Lund Univ. Press. Libris7677839. ISBN 91-7966-568-3
Hellström, Jan Arvid(1991).Var är den vän?: kring Johan Olof Wallin och hans källor. Wallinsamfundets skriftserie, 0349-7062; 29. [Borlänge]. Libris2298364
Möller, Håkan(2000).Den wallinska dikten: från informatorsåren till Dödens ängel. Uppsala: Lunne böcker. Libris7772383. ISBN 91-88504-06-9
Möller, Håkan(1997).Den wallinska psalmen: The Wallin hymn. Bibliotheca theologiae practicae, 0519-9859; 56. Stockholm: Almqvist & Wiksell International [distributör]. Libris7445886. ISBN 91-628-2598-4
Olsson, Bror(1949).Arvet från Wallin: en bild av Johan Olof Wallin. Lund. Libris154466
Segerbank, Catharina(1993).Dödstanken i svensk romantik: odödlighetstanke och uppståndelsetro hos tre svenska diktare: Per Daniel Amadeus Atterbom, Johan Olof Wallin, Erik Johan Stagnelius. Bibliotheca historico-ecclesiastica Lundensis, 0346-5438; 31. Lund: Lund Univ. Press. Libris7677582. ISBN 91-7966-222-6
Wentz, Hilmer(1939).Johan Olof Wallin: till hundraårsminnet: några uppsatser. Stockholm: Svenska kyrkans diakonistyrelse. Libris1219775
Åberg, Åke(1962).Att studera Johan Olof Wallin: en vägvisare för lekmän. Borlänge: utg. Libris630293