Matförgiftning
mag- och tarmsjukdomar från mikroorganismer eller gifter i mat / From Wikipedia, the free encyclopedia
Matförgiftning är en sammanfattande benämning för mag- och tarmsjukdomar som vållats av mikroorganismer eller toxiner, gifter, som bildats av mikroorganismer i födoämnen till exempel på grund av olämplig förvaring. Staphylococcus aureus, Bacillus cereus, Yersinia enterocolitica och Clostridium perfringens är några vanliga bakterier som ger upphov till matförgiftning. Matförgiftning visar sig varierande tid efter det att man intagit det smittade livsmedlet och symtom som diarré och kräkningar är vanliga.
Matförgiftning | |
Latin: intoxicatio alimentaria | |
Klassifikation och externa resurser | |
---|---|
ICD-10 | A05.9 |
ICD-9 | 005.9 |
DiseasesDB | 31112 |
Medlineplus | 001652 |
eMedicine | med/807 |
För att avgöra om besvären uppstått på grund av matförgiftning kan en utredning om vilket livsmedel som orsakat smittan göras. Man går då igenom vilka livsmedel som patienten konsumerat och om livsmedlet finns kvar kan en mikrobiologisk analys göras som visar om det förekommer bakterier eller i vissa fall virus i det aktuella livsmedlet. Vid eventuell bakterieförekomst fastställs vilken bakterie det rör sig om.[1] Efter det bestämmer man vilken eventuell behandling man ska ge patienten och om man behöver sätta in några andra åtgärder för att begränsa smittspridning (på till exempel restaurangen).[2]
Man skiljer mellan livsmedelsburna infektioner, som är matförgiftningar som orsakas av intag av mikroorganismerna själva som sedan ger en infektion i kroppen, och livsmedelsburna intoxikationer som orsakas av toxiner som bildats av mikroorganismer (oftast bakterier) i maten. Vid intoxikationer behöver inte bakterien som bildat giftet finnas kvar i levande skick och vara möjlig att påvisa vid en odling.[3]
Det finns risk för matförgiftning i alla livsmedel om de hanteras på fel sätt[2] men livsmedel som kyckling, ägg och griskött innebär en större risk,[4] då de i rått skick ofta kan sprida bland annat Salmonella[5] och Campylobacter.[6]
Det positiva är att klassisk matförgiftning inte är smittsamt utan endast drabbar via födointag. Dessvärre finns ingen behandling som botar matförgiftning, man får i stället försöka lindra symptomen. Det gör man bland annat genom att återställa kroppens vätskebalans, vilket i allvarliga fall kan göras genom intravenös vätsketillförsel.[1]