Peter Gösta Schantz, född den 28 april 1954 i Stockholm, är en svensk professor och forskare inom det rörelsevetenskapliga området.
| Peter Schantz | |
 | |
| Född | Peter Gösta Schantz 28 april 1954 (70 år) Stockholm |
|---|---|
| Nationalitet | Svensk |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Karolinska Institutet  |
| Sysselsättning | Professor |
| Arbetsgivare | Mittuniversitetet Umeå universitet |
| Redigera Wikidata | |
Biografi
Schantz avlade examen som gymnastikdirektör vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm 1977. Han disputerade 1986 i medicinsk vetenskap vid Karolinska Institutet på en avhandling[1] Plasticity of human skeletal muscle som studerar anpassningen i muskulaturen med fysisk träning och nedträning. I syfte att belysa om snabba muskelfibertyper kan transformeras till långsamma studerades bland annat effekter av 1 500 km turåkning på skidor längs den svenska fjällkedjan i fjällmarschen TranTre 1978.[2][3]
År 2008 blev Schantz utnämnd till professor med inriktningen fysisk aktivitet och hälsa vid Mittuniversitetet i Östersund. År 2013 blev han professor i humanbiologi, med särskild inriktning mot temaområdet rörelse, hälsa och miljö, vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.[4]
Under 1990-talet började Schantz utveckla en flervetenskaplig forskningsinriktning om rörelse, hälsa och miljö, där man bland annat behandlade värden och samhällsprocesser knutna till landskap för tätortsnära friluftsliv och naturmöte. Det speglas i böckerna Nationalstadsparken – ett experiment i hållbar utveckling (2002),[5] The European City and Green Space (2006),[6] Friluftshistoria (2008)[7] och Forests, Trees and Human Health(2011)[8][9], och Why Large Cities Need Large Parks. Large Parks in Large Cities (2021)[10].
2002 förslog han en komplettering av gymnasiarken Per Henrik Lings dogm från 1800-talet om att “människans rörelser skall baseras på människoorganismens lagar” med tillägget: “och utföras under betingelser som harmonierar med ekosystemen och en hållbar utveckling”.[11]
2003–2004 ledde Schantz utredningen Forskning och utbildning inom friluftsliv. Utredning och förslag (2004)[12] som fokuserade på Sverige men även speglade läget i Norge och Danmark. Utredningen utmynnade bland annat i förslag om att etablera friluftsvetenskap som ett flervetenskapligt akademiskt ämne.
Schantz har bedrivit flervetenskapliga studier av arbetspendling genom gång och cykling. De beskrivs i två rapporter utgivna av Trafikverket: Om gång och cykling, hälsa och en hållbar utveckling (2015)[13] samt De upplevda landskapen för cykling. Påverkan på hälsan (2018)[14][15]. Denna forskning har lett till folkhälsorekommendationen 6000 transportsteg fem dagar i veckan under hela året för att nå optimala hälsoeffekter. [16] Med en målsättning att förstå hur miljövariabler påverkar vårt välbefinnande när vid går eller cyklar längs en färdväg har han utvecklat färdvägsmiljöskalan ACRES [17], och myntat begreppet "miljömässigt ovälbefinnande" som kontrast till "miljömässigt välbefinnande".[18], [19] Studierna av den yttre miljöns verkan har bland annat lett till bedömningen att rörelse i utomhusmiljöer kan sänka den skattade ansträngningen vid en given nivå av fysisk aktivitet jämfört med inomhus [20]
Han ingick 2009–2013 i Statens folkhälsoinstituts vetenskapliga råd, och har även verkat som rådgivare åt WHO i dess utveckling av ett hälsoekonomiskt redskap (WHO HEAT for cycling and walking) för att värdera effekter cykling och gång.[21][22]
Schantz har även publicerat kultur- och vetenskapshistoriska samt populärvetenskapliga texter, debattartiklar och understreckare i Svenska Dagbladet[23] samt essäsamlingen Om människan i rörelse och i vila (2014).[24] Han har tagit flera initiativ inom det kulturella området, däribland till skulpturen "Korssittande flicka" av Peter Linde vid Sergels torg i Stockholm [25] samt "Lingloppet - en bildande löptävling" [26]. Schantz var även en av initiativtagarna till bildandet av Sveriges första nationalstadspark i Stor-Stockholm.[27]
Familj
Peter Schantz är son till juristen Gunnar Schantz och förskolläraren Anna-Greta, född Olofsson.
Utmärkelser
- 2016 – Mottagare av Samfundet S:t Eriks belöningsplakett och pris, 2016
- 2018 – Utsedd till Årets Cykelhjälte, 2018 (Hövding)
- 2020 – Mottagare av Stiftelsen Norrskatans miljöpris, 2020
Bibliografi (urval)
- 1980 – Långtur: om 150 mil turåkning längs svenska fjällkedjan. Stockholm: Trygg-Hansa. Libris 579143. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-480
- 2002 – Holm Lennart, Schantz Peter, red. Nationalstadsparken: ett experiment i hållbar utveckling : studier av värdefrågor, lagtillämpning och utvecklingslinjer. T / Formas, 1650-9846 ; 2002:3. Stockholm: Formas. Libris 8814659. ISBN 9154058929. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-4426
- 2014 – Om människan i rörelse och i vila: essäer. Stockholm: Oak Meadow Hill Editions. Libris 17389843. ISBN 978-91-637-7333-4. https://www.researchgate.net/publication/356998570_Om_manniskan_i_rorelse_och_i_vila_Essaer
- 2016 – Om gång och cykling, hälsa och en hållbar utveckling. Publikation / Trafikverket ; 2015:153. Borlänge: Trafikverket. Libris 19461789. ISBN 978-91-7467-816-1
Referenser
Externa länkar
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
