Loading AI tools
amerikansk dagspresserie skapad av Charles M. Schulz Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Snobben (engelska: Peanuts) är en amerikansk dagspresserie skapad av Charles M. Schulz och publicerad för första gången den 2 oktober 1950. Serien är en av världens mest lästa och uppskattade serier och har genom åren publicerats i mer än 2 600 tidningar i 75 länder världen över.
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Snobben | |
Dagspresserie | |
---|---|
Originalnamn | Peanuts |
Manus | Charles M. Schulz |
Teckningar | Charles M. Schulz |
Ursprungsland | USA |
Syndikat | United Feature Syndicate (1950–2011) Universal Uclick/Andrews McMeel Syndication (2011–) |
Dagsstripp | 2 oktober 1950 – 3 januari 2000 |
Söndagssida | 6 januari 1952 – 13 februari 2000 |
Genre | Humor, satir |
Svensk publicering | |
Syndikat | Europa Press |
Serietidningar och album | Omfattande albumutgivning sedan 1963 |
Alternativa namn | Vårat gäng, Pelle och Lisa, Jätten |
Webbsidor | |
Officiell sida | Peanuts.com |
Syndikatets sida | Universal Uclick/Andrews McMeel Syndication |
Serien lades ner den 13 februari 2000, då Schulz redan vid slutet av 1970-talet lyckats få igenom en överenskommelse med seriesyndikatet United Features att ingen skulle ta över som tecknare efter hans död. Trots detta kan Snobben fortfarande läsas dagligen i ett stort antal tidningar, då många valt att fortsätta med repriser av serien.
Snobben är även namnet på den beagle som är en av seriens huvudfigurer. På engelska heter själva figuren "Snoopy", medan serien heter Peanuts.
Seriens ursprung kan spåras tillbaka till Schulz skämtteckningar om barn som 1947–49 regelbundet publicerades i tidningen St. Paul Pioneer Press under namnet Li'l Folks, men när Schulz fick kontrakt med syndikatet United Features omarbetades den till en dagspresserie samtidigt som titeln på syndikatets begäran ändrades till Peanuts (efter det populära barnprogrammet Howdy Doody Show, där sektionen med barnpublik kallades "Peanut Gallery"). Schulz hade föreslagit att serien skulle bära namnet Good Ol' Charlie Brown.
Serien blev inte alls någon omedelbar succé och riskerade i början till och med att läggas ner. Kanske var det ett problem att den inte hade någon egentlig huvudperson (ett arv från dess tid som skämtteckning), och många av de tidiga skämten byggde mest på att figurerna var skrattretande små i en värld i vuxenstorlek. Trots sin blygsamma början var Peanuts en av de första dagspresserierna att ges ut i bokform: det sägs att en förläggare på förlaget Holt, Rhinehart & Winston var förtjust i serien att man där publicerade en första samlingsvolym redan 1952. Under hela 1950-talet utkom bara ytterligare två Peanuts-titlar, men idén att regelbundet ge ut dagspresserier också i bokform kom därefter att få många efterföljare.
Med tiden utvecklade Schulz sin serie så att huvudfigurerna fick levande och väl avrundade personligheter, samtidigt som den lilla beaglen Snoopy fick en alltmer central position. Han fick tidigt tankeförmåga. 1958 reste han sig för första gången på bakbenen, och i samband med detta började han snart utveckla det rika fantasiliv som bidrog till seriens enorma genomslag på 1960-talet. I och med att Snoopy tilläts iklä sig olika "roller" som flygaräss, författare, snabbköpskassör eller hockeyproffs fanns nu en obegränsad möjlighet till situationer och miljöer för nya skämt.
Serien blev under 1960- och 1970-talen enormt stor i kommersiella mått mätt. Den såldes till så många dagstidningar att den konkurrerade om titeln som "världens mest lästa serie", och avsatte dessutom en mängd licensprodukter. De första tecknade Snobben-filmerna producerades redan 1957, just i samband med en reklamkampanj för bilen Ford Falcon. Ansvarig för dessa filmer var animatören Bill Meléndez, som sedan också kom att leda arbetet när tecknade TV-filmer med Snobben började produceras några år senare. A Charlie Brown Christmas, den första TV-filmen från 1965, är än idag en jultradition på amerikansk TV, och närmare 80 halvtimmeslånga filmer och fem tecknade långfilmer har sedan dess producerats i samma stil. Den femte långfilmen, Snobben: The Peanuts Movie, i 3D-format, hade premiär 2015.[1]
Samtidigt kom serien att också stå sig ovanligt väl i "finkulturella" och intellektuella sammanhang. Umberto Eco skrev ett beundrande förord till den första samlingsvolymen i Italien (1963) och argumenterade för att Schulz var en "poet" så god som någon. I Sverige skrev Åke Runnquist om serien i Bonniers Litterära Magasin 1964 och tog med Schulz i sin presentation av "Moderna utländska författare" 1965 (där Schulz och Jules Feiffer är de enda serietecknarna). Teologen Robert Short lanserade samma år sin första, mycket uppmärksammade kristna uttolkning av serien, i boken Snobben eller Ett sätt att möta livets bedrövelse (The Gospel According to Peanuts).
Schulz drog sig av hälsoskäl tillbaka från serietecknandet i december 1999 och avled den 12 februari 2000, bara några timmar innan den allra sista söndagssidan med Snobben publicerades i dagstidningarna. Redan 1979 hade syndikatet kommit överens med Schulz om att serien skulle betraktas som upphovsmannens skapelse och egendom, och alltså inte kunna fortsättas av någon annan tecknare efter Schulz död.
Ett stort antal tidningar har dock valt att fortsätta med repriser av serien. Dessa serietrippar är antingen från cirka 1995 och framåt eller från 1975 och framåt.
Till Sverige kom serien så tidigt som 1954, då söndagssidan dök upp som utfyllnadsserie i tidningen Blondie under titeln Vårat gäng. Det var dock Veckorevyns redaktör Mikael Katz som gav serien och dess figurer de svenska namn som skulle bli populära: Snobben, Karl, Gullan, Leonard med flera.
Dagsstrippen började i kvällstidningen Expressen den 6 juli 1959, översättaren Olle Petrini övertog då figurernas svenska namn från Veckorevyn, men själva serien kom av någon anledning att under mer än sex år bära namnet Jätten.
Föräldrar, lärare och andra vuxna syns aldrig i bild i serien. Vid mycket sällsynta tillfällen kan det dock visa sig att en pratbubbla med en replik från någon som inte syns i bild visar sig komma från en vuxen.
Anropssignalerna för kommandomodulen respektive månlandaren för Apollo 10-färden var Charlie Brown (Karl) och Snoopy (Snobben).
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.