Loading AI tools
svensk kvällstidning Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Expressen är en svensk kvällstidning med beteckningen "obunden liberal", som grundades 16 november 1944[5] av Albert Bonnier Jr., Ivar Harrie och Carl-Adam Nycop. Expressen AB ingår i affärsområdet Bonnier News inom Bonnierkoncernen.
Expressen | |
Publikationstyp | Kvällstidning |
---|---|
Grundad | 16 november 1944 |
Huvudkontor | Gjörwellsgatan 30, Stockholm, Sverige |
Chefredaktör | Klas Granström[1] |
Ansvarig utgivare | Klas Granström[1] |
Politisk beteckning | Obunden liberal |
Språk | Svenska |
Frekvens | Daglig |
Upplaga | TS-redovisas inte sedan 2014[2] |
Format | Tabloid |
Förlag | Bonnierkoncernen |
Huvudägare | Bonnier AB |
Webbplats | Expressen.se |
AB Kvällstidningen Expressen | |
Expressens huvudkontor. | |
Org.nr | 556025-4525 |
---|---|
Typ | Privat aktiebolag |
Säte | Stockholm |
Nyckelpersoner | Tomas Franzén Styrelseordförande Anders Eriksson VD |
Antal anställda | 246 – 2019 |
Historik | |
Grundat | 16 november 1944[3] |
Ekonomi | |
Omsättning | ▼ 1,2 miljarder SEK |
Rörelseresultat | ▼ -305 miljoner SEK |
Vinst efter skatt | ▼ -242 miljoner SEK |
Tillgångar | ▼ 638 miljoner SEK |
Eget kapital | ▼ 129 miljoner SEK |
Struktur | |
Moderbolag | Tidnings AB Marieberg |
Övrigt | |
Fotnoter | Statistik från 2020 års bokslut.[4] |
Nuvarande styrelseordförande är Tomas Franzén, verkställande direktör för Bonnier AB, Expressen är en del av Bonnier News där Anders Eriksson är verkställande direktör. Expressens chefredaktör och ansvarig utgivare är Klas Granström[1].
Tidningen utkommer dagligen. Till tidningen utges också olika magasin varje vecka. Till Expressen hör också webbplatsen Expressen.se. Huvudkontoret är beläget vid Gjörwellsgatan i centrala Stockholm, huset delas med tidningarna Dagens Nyheter och Dagens Industri. Expressen har också redaktioner i Washington, Paris, Beirut och London. Patrik Kronqvist är politisk redaktör på Expressen och Karin Olsson är biträdande chefredaktör.[6]
Bland journalisterna på redaktionen finns en rad namn som sportkrönikören Mats Olsson som precis som allmänkrönikören Cecilia Hagen tilldelats Stora Journalistpriset. Tidningens medarbetare har tilldelats Stora Journalistpriset 15 gånger. Chefen för grävgruppen Christian Holmén tilldelades 2006 tillsammans med Dick Sundevall Föreningen Grävande Journalisters utmärkelse Guldspaden för boken Tre bröder en granskning om Rinkebymordet.[7] 2007 vann Christian Holmén tillsammans med fem Expressen-kollegor Guldspaden igen, då för avslöjande av moderatministern Maria Borelius affärer[8]. Christian Holmén, Leo Lagercrantz och Mikael Ölander vann 2008 också Guldspaden för sina artiklar om Brilloboxaffären med Andy Warhols konstverk[9].
Expressen består av tre editioner: Expressen som är rikstäckande, Kvällsposten i Sydsverige och GT i Västsverige. Expressen har sin centralredaktion i Stockholm. GT har sin redaktion i Göteborg och Kvällsposten har sin i Malmö.
Efter Bo Strömstedts avgång som chefredaktör 1991 skakades Expressen av en rad motgångar. Efterträdaren Erik Månsson fick till exempel lämna chefredaktörskapet 1993 efter artikelserien Svart på vitt och den beryktade löpsedeln "KÖR UT DEM! Så tycker svenska folket om invandrare och flyktingar". Tidningens upplaga sjönk.
Under återstoden av 1990-talet fortsatte krisen att fördjupas samtidigt som chefredaktörerna avlöste varandra; under Christina Jutterströms ledning ändrades till och med tidningens officiella politiska uppfattning från "liberal" till "oberoende" samtidigt som konkurrenten Aftonbladet övertog positionen som Sveriges största dagstidning. Först 2002, då den tidigare Aftonbladetmedarbetaren Otto Sjöberg tillträdde, stabiliserades situationen.
År 2005 startade Expressen TV-kanalen Sportexpressen. Kanalen bytte senare namn till TV4 Sport, efter att TV4-Gruppen 2006 gått in som delägare.
År 2006 dömdes Expressens ansvarige utgivare Otto Sjöberg för förtal av skådespelaren Mikael Persbrandt i Stockholms tingsrätt.[10]
År 2016 kritiserades Expressen av Reklamombudsmannen för att ha genom typsnitt och utformning kamouflerat en annons som redaktionell text, vilket stred mot kraven på reklamidentifiering.[11]
Expressens miljöpris instiftades av Olle Bengtzon[12] och har delats ut till Saab-området i Mariedal i Vänersborg (1973), åldringscentret Aspen i Linköping (1977), bevarandet av Kejsarstan i Bollstabruk i Kramfors kommun (1980) och Reigun Thune-Hedström (1985).
Hösten 2023 meddelade Expressen att man skulle sluta ge ut tidningen i pappersform på söndagar. Orsaken var att söndagsdistributionen hade blivit för kostsam. Ungefär samtidigt fattade konkurrenten Aftonbladet samma beslut angående sin egen utgivning.[13]
Stingnet var en BBS startad av Expressen den 8 januari 1995. Tjänsten riktade sig mot ungdomar och användarna uppmuntrades att kommunicera med varandra i olika diskussionsgrupper, chatta och hämta och skicka vidare speldemos och program. Stingnet stängdes ner i oktober 1997.[14]
Medieakademins förtroendebarometer visar att 10 procent av den svenska allmänheten hade mycket eller ganska stort förtroende för Expressen år 2018, vilket är lägst av de tidskrifter som ingick i undersökningen, men identiskt med Facebook.[15]
Expressen Publiceringen 2010, där en reporter under arbetet införskaffat en pistol för att påvisa hur lätt det var att få tag på illegala vapen, väckte debatt och ledde till att reportern, nyhetschefen och ansvarig utgivaren i maj 2012 fälldes i Högsta domstolen för vapenbrott.
I Sveriges Radios program Nordegren & Epstein i P1 berömde Thomas Nordegren Expressen för partiledardebatten inför riksdagsvalet 2018 och kritiserade samtidigt andra medier för att inte uppmärksamma den.[16]
Expressens reportrar har tilldelats en lång rad journalistiska priser. Ett urval:
Mellan november 1969 och juli 2009 var Expressen den av Pressens Opinionsnämnd (PO) näst mest fällda tidningen med 183 fällningar, att jämföra med den mest fällda tidningen Aftonbladet med 253 fällningar. Bland morgontidningarna var Dagens Nyheter den mest fällda, 64 gånger. Under nämnda tidsperiod fälldes totalt 354 tidningar. Totalt fälldes 2 514 publiceringar av PO under perioden.[källa behövs]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.