Alingsås kommun

Alingsås kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län. Centralort är Alingsås.

Alingsås kommun Kommun
Alingsås rådhus
Slogan	Potatisstaden
Alingsås kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Västergötland
Län	Västra Götalands län (1998–) Älvsborgs län (–1997)
Centralort	Alingsås
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	42 871 (2025-06-30)[1]
Areal	551,17 kvadratkilometer (2019-01-01)[2]
- därav land	472,03 kvadratkilometer[2]
- därav vatten	79,14 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet	90,82 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	57°56′00″N 12°32′00″Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Storstad	Storgöteborg
Domkretstillhörighet
Domkrets	Alingsås domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1553[3]
Anställda	4 025 (2019-11)[4]
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1489 (1998–) 1582 (–1997)
GeoNames	2726755
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Alingsås, Bälinge, Erska, Hemsjö, Långared, Magra, Rödene, Stora Mellby (huvuddelen) och Ödenäs samt en mindre del av Östads socken. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock en gemensam för Alingsås och Rödene kallad Alingsås landsförsamlings och Rödene landskommun. Alingsås stad bildad 1619, stadskommun från 1863, låg även den inom kommunens nuvarande område.

Vid kommunreformen 1952 skedde olika sammanslagningar av kommunerna och storkommunerna Bjärke landskommun och Hemsjö landskommun bildades. 1955 överfördes området Bälinge från Vårgårda landskommun till Alingsås stad.

Alingsås kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom ombildning av stadskommunen Alingsås stad. 1974 införlivades Hemsjö kommun och huvuddelen av Bjärke kommun.^[5] 1975 överfördes från Lerums kommun den nordligaste delen av Östads socken (Brobacka och Österäng med omnejd), jämte norra delen av Östads by (Östads säteri med omnejd, tidigare kallat Överbyn).

Kommunen ingår sedan bildandet i Alingsås tingsrätts domsaga.^[6]

Kommunsammanslagningarna till Alingsås kommun

före reformerna		efter reformen 1862	dito 1952		dito 1971
–1862		1863–1951	1952–1954	1955–1970	1971–1973	1974–
härad	socken	landskommun	”storkommun”		enhetskommun
Alingsås stad			Alingsås stad	Alingsås stad	Alingsås kn	Alingsås kommun
ingående i Kullings härad	Alingsås sn	Alingsås landsförsamlings och Rödene kn
	Rödene sn
	Bälinge sn	Bälinge kn	till Vårgårda kn
	Hemsjö sn	Hemsjö kn	Hemsjö kn		Hemsjö kn
	Ödenäs sn	Ödenäs kn
	Långareds sn	Långareds kn	Bjärke kn		Bjärke kn
Bjärke härad	Erska sn	Erska kn
	St. Mellby sn	St. Mellby kn
	Magra sn	Magra kn
	Lagmansereds sn	Lagmansereds kn				Lagmansered till Trollhättans kn

Alingsås kommun räknas sedan den 1 januari 2005 som en del av Storgöteborg.

Geografi

Alingsås kommun är belägen i de västra delarna av landskapet Västergötland. Kommunen gränsar i väster till Lerums kommun, Ale kommun, Trollhättans kommun, samt två mindre enklaver av Lilla Edets kommun^[7] i före detta Älvsborgs län, i norr till Grästorps kommun i före detta Skaraborgs län, i norr och öster till Essunga kommun i före detta Skaraborgs län och i öster även Vårgårda kommun i före detta Älvsborgs län samt i söder till Bollebygds kommun också i före detta Älvsborgs län. Genom kommunen rinner Säveån.

Topografi och hydrografi

Alingsås kommun utgörs till största delen av det skogs- och sjölandskap som präglar södra Västergötland. Det bryts dock av något av jordbrukslandskap längs Säveån nordost om centralorten, upp mot Varaslätten.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.^[8]

Alingsås kommun	Hela riket
Bebyggelse (8,1 %)   Skog (64,3 %)   Öppen myrmark (1,2 %)   Jordbruksmark (16,4 %)   Övrig mark (10,0 %)	Bebyggelse (3,1 %)   Skog (68,0 %)   Öppen myrmark (7,2 %)   Jordbruksmark (7,4 %)   Övrig mark (14,3 %)

I Alingsås kommun finns över 150 namngivna sjöar och tjärnar. Några av de större listas i tabellen nedan.

Sjö	Area*
Mjörn**	55 km²
Anten	18 km²
Ömmern***	10 km²
Stora Färgen	6,4 km²
Sävelången****	5,2 km²
Store-Nären	3,1 km²
Ören*****	1,4 km²
Hälsingen	1,04 km²
Lilla Färgen	0,41 km²
Gärdsken	0,547 km²
*Enligt SMHI:s lista över svenska sjöar[9] (ett genomsnitt av listans värden anges) **Cirka halva Mjörn ligger i Lerums kommun ***Små delar av Ömmern ligger i Bollebygds och Lerums kommuner ****Största delen av Sävelången ligger i Lerums kommun *****En liten del av Ören ligger i Bollebygds kommun

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Alingsås församling, Bjärke församling (ligger även i Trollhättans kommun), Hemsjö församling samt Ödenäs församling.

Distrikt inom Alingsås kommun

Från 2016 indelas kommunen i distrikten Alingsås, Erska, Hemsjö, Långared, Magra, Stora Mellby och Ödenäs.^[10]

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det tolv tätorter i Alingsås kommun.

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Alingsås	&&&&&&&&&&026329.&&&&&026 329
2	Ingared (del av)	&&&&&&&&&&&01553.&&&&&01 553
3	Sollebrunn	&&&&&&&&&&&01482.&&&&&01 482
4	Västerbodarna	&&&&&&&&&&&01123.&&&&&01 123
5	Gräfsnäs	&&&&&&&&&&&&0393.&&&&&0393
6	Hemsjö	&&&&&&&&&&&&0370.&&&&&0370
7	Stora Mellby	&&&&&&&&&&&&0349.&&&&&0349
8	Hjälmared	&&&&&&&&&&&&0266.&&&&&0266
9	Långared	&&&&&&&&&&&&0264.&&&&&0264
10	Svanvik	&&&&&&&&&&&&0257.&&&&&0257
11	Ryd	&&&&&&&&&&&&0212.&&&&&0212
12	Magra	&&&&&&&&&&&&0208.&&&&&0208

Centralorten är i fet stil.
Tätorten Norseund var delad på två kommuner: Lerums kommun och Alingsås kommun .

Styre och politik

Styre

År	Partier
1994-1998[11]	S	V	MP
1998-2002[11]	S	V	C
2002-2006[11]	FP	M	KD	MP
2006-2014[11]	M	FP	KD	C
2015-2016[11]	S	MP	V
2017-2022[12]	M	L	KD	C
2022-	M	L	KD

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022–2026
Ordförande	L	Linda Espeving
Förste vice ordförande	S	Sebastian Aronsson
Andre vice ordförande	M	Dennis Alvdén

Lista över kommunfullmäktiges presidium

Period	Ordförande		1:e v. ordförande		2:e v. ordförande
1971–1973	FP	Gunnar Lindahl	S	Axel Johansson	C	Gunde Raneskog
1974–1976			S	Algot Granström	M	Brita Carlsson
1977–1979-10-31	FP	Hilding Hellemar
1979-11-01–1985-10-31			S	Henry Blomberg
1985-11-01–1988-10-31			S	Henry Westerholm	C	Karl Berglund
1988-11-01–1994-10-31	M	Jöran Berger
1994-11-02–1998-10-31	S	Arne Bengtsson	M	Jöran Berger	S	Mariella Loberg
1998-11-04–2002-10-31					C	Uno Wengholm
2002-??-??–2006-10-31	M	Jöran Berger		uppgift saknas		uppgift saknas
2006-??-??–2010-10-31	FP	Elver Jonsson	S	Lennart Allbro	KD	Gunilla Gomér
2010-??-??–2014-10-31	FP	Kristina Grapenholm			C	Bo Lundbladh
2014-10-15–2016-12-31	S	Lennart Allbro	M	Magnus Linde	S	Birgitta Carlsson
2017-01-01–2018-10-14	L	Kristina Grapenholm Jan Kesker (2020-11-04--2021-01-31)	S	Lennart Allbro
2018-10-15–2022-10-14			S	Birgitta Carlsson	M	Per-Gordon Tranberg
2022-10-15–2026-10-14	M	Linda Espeving	S	Sebastian Aronsson	M	Dennis Alvdén

Källor: ^{[13][14][15][16][17]}

Mandatfördelning 1970–2022

Antalet mandat i kommunfullmäktige var 39 i valet 1970 och 49 från valet 1973 till och med valet 1985. Från valet 1988 ökade antalet mandat till 51.

Största partiet i kommunfullmäktige har i samtliga val varit Socialdemokraterna. Näst största parti var Folkpartiet (sedan 2015 Liberalerna) i valen 1970 och 2002, Centerpartiet i valen 1973-1979 samt Moderaterna i valen 1982-1998 och 2006-2022.^[18]

Samtliga av Sveriges åtta riksdagspartier finns representerade i Alingsås kommunfullmäktige. Utöver dem satt Ny demokrati i fullmäktige efter valen 1991 och 1994.

Valår	V	S	MP	SD	NYD	C	L	KD	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1970		18				6	10	1	4	18 6 10 4	39	88,6	33 6
1973	1	18				12	9	2	7	18 12 9 2 7	49	90,8	40 9
1976	1	17				13	9	2	7	17 13 9 2 7	49	91,3	38 11
1979	3	17				10	9	2	8	3 17 10 9 2 8	49	90,5	38 11
1982	3	18	1			9	6	2	10	3 18 9 6 2 10	49	91,5	35 14
1985	3	18	1			6	9	2	10	3 18 6 9 2 10	49	90,5	34 15
1988	3	19	3			7	8	2	9	3 19 3 7 8 9	51	86,8	34 17
1991	3	17	2		3	5	7	4	10	3 17 3 5 7 4 10	51	87,6	36 15
1994	4	20	3		1	5	5	3	10	4 20 3 5 5 3 10	51	87,5	33 18
1998	7	16	3			3	4	8	10	7 16 3 3 4 8 10	51	82,31	30 21
2002	5	17	2			3	9	7	8	5 17 3 9 7 8	51	81,40	28 23
2006	4	17	3			3	9	5	10	4 17 3 3 9 5 10	51	82,56	28 23
2010	4	14	5	2		3	7	4	12	4 14 5 3 7 4 12	51	84,26	30 21
2014	4	15	6	4		3	5	4	10	4 15 6 4 3 5 4 10	51	86,13	25 26
2018	4	14	3	6		6	6	4	8	4 14 3 6 6 6 4 8	51	87,96	27 24
2022	5	14	2	7		5	4	4	10	5 14 7 5 4 4 10	51	85,30	26 25
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Presidium 2025–
Ordförande	M	Jan-Erik Wallin
Vice ordförande	S	Anton César

Källa:^[19]

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Namn		Tillträdde	Avgick
	Hilding Hellemar (FP)	1971	1973
	Uno Wengholm (C)[20]	1974	1982
	Jöran Berger (M)[20]	1983	1988
	Lage Ahlström (Fp)[20]	1989	1991
	Björn Leivik (M)[20]	1992	1994
	Anne Svensson (S)[21]	1 januari 1995	31 december 1997
	Tore Hult (S)[22]	1 januari 1998	31 december 2002
	Elver Jonsson (FP)	1 januari 2003	31 december 2006
	Ingegerd Löfqvist (M)	1 januari 2007	25 mars 2009[23]
	Daniel Filipsson (M)	25 mars 2009[23]	31 december 2014[24]
	Joakim Järrebring (S)	1 januari 2015[24]	31 december 2016[12]
	Daniel Filipsson (M)	1 januari 2017[12]	22 januari 2025[25]
	Inger Carlborg (M)	27 januari 2025[26]	26 februari 2025
	Jan-Erik Wallin (M)	26 februari 2025[27]

Kommunstyrelsens vice ordförande

Namn		Tillträdde	Avgick
	Henry Blomberg (S)[20]	1974	1979
	Arne Bengtsson (S)[20]	1979	1991
	Anne Svensson (S)[20]	1992	1994
	Björn Leivik (M)[21]	1 januari 1995	31 december 1998
	Sonny Apoy (M)[22]	1 januari 1999	31 december 2002
	Tore Hult (S)	1 januari 2003	31 augusti 2012[28]
	Joakim Järrebring (S)	1 september 2012[28]	31 december 2014[24]
	Daniel Filipsson (M)	1 januari 2015[24]	31 december 2016[12]
	Joakim Järrebring (S)	1 januari 2017[12]	23 september 2018[29]
	Simon Waern (S)	24 september 2018[29]	22 januari 2025[25]
	Peter Norlander (S)	27 januari 2025[26]	26 februari 2025
	Anton César (S)	26 februari 2025[27]

Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande

Har endast förekommit 1989–1994

Namn		Tillträdde	Avgick
	Björn Leivik (M)[20]	1989	1991
	Uno Wengholm (C)[20]	1992	1994

Övriga nämnder

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Barn- och ungdomsnämnden	M	Thomas Thim	S	Camilla Stensson
Bygg- och miljönämnden	KD	Lady France Mulumba	S	Sebastian Aronsson
Kultur- och utbildningsnämnden	L	Anne Gunnevik	S	Malin Sultan
Socialnämnden	KD	Kent Percival	S	Leif Hansson
Tekniska nämnden	L	Ingela Andreen	S	Lars-Ivan Gustafsson
Vård- och äldreomsorgsnämnden	M	Eva-Lotta Pamp	S	Birgit Börjesson
Överförmyndarnämnden	M	Per-Gordon Tranberg	S	Pamela Nilsson Ludvigsson
Valnämnden	M	Britt Berggren	S	Birgitta Carlsson

Källa:^[30]

Valresultat 2022

Parti		Röstfördelning				Mandatfördelning
		Antal	Andel	Antal +−	Andel +−	Antal	+−
	Socialdemokraterna	7403	27,05 %	+15	+0,10 %	14	0
	Moderaterna	5134	18,76 %	+804	+2,96 %	10	+2
	Sverigedemokraterna	3912	14,30 %	+512	+1,90 %	7	+1
	Vänsterpartiet	2684	9,81 %	+769	+2,82 %	5	+1
	Centerpartiet	2454	8,97 %	-986	-3,58 %	5	-1
	Kristdemokraterna	2119	7,74 %	+244	+0,90 %	4	0
	Liberalerna	2030	7,42 %	-1008	-3,66 %	4	-2
	Miljöpartiet	1336	4,88 %	-336	-1,22 %	2	-1
	Övriga anmälda partier	293	1,07 %	-62	-0,23 %	0	0
Giltiga röster totalt		27 365	100,00 %	-48	—	51	0
Ogiltiga röster - totalt		420	1,51 %	+6	+0,02 %
Ogiltiga röster - inte anmälda partier		15	0,05 %	-14	-0,05 %
Ogiltiga röster - blanka		381	1,37 %	+17	+0,06 %
Ogiltiga röster - övriga		24	0,09 %	+3	+0,01 %
Valdeltagande		27 785	85,30 %	-42	-2,66 %
Röstberättigade		32 575	—	+938	—

Källa:^[31]

Kommunalförbund

Alingsås kommun är medlem i två kommunalförbund.

• Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund (AVRF)
• Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Internationella relationer

Kultur- och utbildningsnämnden ansvarar för samarbetet med kommunens vänorter.^[32] Alingsås har sex vänorter. I det nordiska samarbetet finns vänorterna Tårnby i Danmark och Skedsmo i Norge. Vänortssamarbete bedrivs även med Leisi i Estland, Mont-de-Marsan i Frankrike, Kartong i Gambia och Ocotal, Nicaragua.^[33] Exempel på samarbete med orterna är Västra bodarna skola som har samarbete och fadderbarn i Kartong.^[34]

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Kommunens tidigare blomstrande textilindustri har nästan helt försvunnit, och tillverkningsindustrin är nu dominerad av verkstadssektorn. Förutom flera småföretag finns det även några större anläggningar i centralorten, såsom ABB Kabeldon AB som specialiserar sig på elkablar och kabelskåp. Andra betydande privata arbetsgivare inkluderar Alingsås stormarknad AB och ISS Facility Services AB inom tjänstesektorn. Kommunen själv och Västra Götalandsregionen, särskilt genom länslasarettet, är de största enskilda arbetsgivarna i området.^[35]

Infrastruktur

Transporter

Kommunen ligger längs E20 och Västra stambanan som genomkorsar kommunen från sydväst mot öster. Norra delen av kommunen genomkorsas av riksväg 42 i öst-västlig riktning medan kommunens västra del genomkorsas av länsväg 190 i nord-sydlig riktning. Mellan Anten och Mjörn avtar länsväg 180 åt sydöst genom Alingsås.

Västgötabanan invigdes år 1900. En del av den smalspåriga järnvägssträckan, Anten-Gräfsnäs, används sedan 1965 som museijärnväg.^[36] Genom kommunen går också Västra stambanan som började byggas den 30 april 1856 i Skaveryd strax utanför Alingsås. Hela sträckan Göteborg–Stockholm stod färdig hösten 1862. Under 1910-talet byggdes banan ut, på vissa delar, med dubbelspår och 1916 kunde järnvägen tas i bruk fram till Norsesund. Banan elektrifierades 1923. Därefter har inga större förändringar av järnvägen gjorts i kommun.^[37] Stambanan trafikeras av fjärrtåg SJ och VR som stannar vid Alingsås station, vilket även regiontågen Västtågen gör på väg mot Vårgårda och Skövde samt Göteborgs pendeltåg med stopp vid Norsesunds station, Västerbodarna och Alingsås.

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 42 871 invånare (30 juni 2025), vilket placerar den på 63:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Alingsås kommun 1970–2020[38]
År			Folkmängd
1970			26 529
1975			27 796
1980			29 637
1985			31 394
1990			33 626
1995			34 758
2000			35 153
2005			36 010
2010			37 796
2015			39 602
2020			41 602
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Kultur

Kulturarv

Se även: Lista över fornlämningar i Alingsås kommun

Mellbydalen kallas även Kvarnarnas dal, ett område där det troligen stod ett 100-tal väderkvarnar på 1800-talet. När Sverige fick utbyggd elektricitet under 1900-talet övergavs de flesta kvarnarna, men några har räddats och restaurerats.^[39] Ett annat kulturarv är Gräfsnäs slott, idag en ruin. Slottet uppfördes på 1550-talet men brann tre gånger, senast 1834. Slottet lämnades därefter att förfalla och kvar är ruinen.^[36]

Kommunvapen

Blasonering: I fält av silver en på grön mark framför en uppväxande grön ek gående röd hjort med horn, tunga och klövar av guld.

Vapnet fastställdes för Alingsås stad 1953, men går tillbaka på ett sigill från 1630-talet. Det registrerades för kommunen av PRV 1974.

Se även

• Personer med anknytning till Alingsås kommun
• Naturreservat i Alingsås kommun
• AB Alingsås Rådhus