Toppfrågor
Tidslinje
Chatt
Perspektiv

DIK

svenskt fackförbund Från Wikipedia, den fria encyklopedin

Remove ads

DIK är ett svenskt fackförbund som organiserar akademiker inom kultur, kommunikation och kreativ sektor,[1] grundat 1972.[2] Organisationen är partipolitiskt obunden[3] och ansluten till Sveriges akademikers centralorganisation (Saco).[4]

Snabbfakta Information, Ordförande ...
Remove ads

Historia och utveckling

Sammanfatta
Perspektiv

Bakgrund och tidiga år

DIK, då kallat DIK-förbundet, grundades den 12 november 1972, genom sammangåendet av de sex SACO-förbunden Sveriges Humanistförbund, Sveriges Arkivtjänstemäns Förening, Sveriges Museimannaförbund, De vetenskapliga bibliotekens tjänstemannaförening, Svenska Folkbibliotekarieförbundet och Svenska Logopedförbundet. [5] Namnet DIK var vid bildandet en akronym för dokumentation, information och kultur.[6] Vid bildandet organiserade DIK 3 200 medlemmar.[7]

Utmärkelser

Förbundet har genom åren även bidragit till att sätta fokus på bibliotek, arkiv och relaterade yrkesfält genom flera utmärkelser. Mellan 1986 och 2022 delades priset Årets bibliotek ut, ofta i samband med Bokmässan i Göteborg (som startade året före, som Biblioteksmässan). Dessutom har man delat ut utmärkelserna Årets skolbibliotek (alternativt benämnt Skolbibliotek i världsklass[8]), Årets arkiv och Bästa arbetsgivare i kommunikationssektorn.[9]

Allt prisutdelande pausades dock 2023 och lades ner mer permanent 2025, efter att förbundet velat lägga fokus på andra delar av sin verksamhet.[9] Priset Årets skolbibliotek har också fått kritik för en omfattande nomineringsprocess och liten reell betydelse.[8] Istället har DIK på senare år velat lägga motsvarande resurser på ett mer aktivt opinions- och politiskt arbete.[9]

Delföreningar

De tidigare självstående förbunden blev genom sammangåendet delföreningar inom DIK och förändrades över tid. Delföreningarna De vetenskapliga bibliotekens tjänstemannaförening och Svenska Folkbibliotekarieförbundet bildade 1997 den nya delföreningen Bibliotekarieförbundet.[10] År 1999 bestod DIK-förbundet av delföreningarna Bibliotekarieförbundet, Humanistfacket, Informatörsfacket, Kulturfacket, Mediefacket, Sveriges Arkivtjänstemäns Förening, Svenska Logopedförbundet, Sveriges Museimannaförbund samt Tolkfacket.[5]

Kongressen 2011 fattade beslut om att stryka delföreningarna som organ ur stadgarna samt flytta ansvaret för professionsfrågor till DIK-förbundet. Svenska Logopedförbundet samt DIK Student fick undantag för att fortsätta driva sina frågor.[11]

År 2015 lämnade Svenska Logopedförbundet DIK till förmån för SRAT.[5] Detta för att öka sitt fokus på professionsfrågor, vilket de upplevde försvagats i och med avskaffandet av delföreningarna.[12]

Tidningar

År 1983 kom första numret av medlemstidningen DIK-forum ut,[13] senare även skrivet som DIK forum.[14] utgivningen av tidningen avslutades 2012,[15][16] och därefter har förbundet presenterat motsvarande information bland annat på sin webbplats dik.se.

DIK lanserade i mars 2022 den oberoende tidningen Magasin K.[17]

Remove ads

Verksamhet

DIK:s medlemmar finns på många olika arbetsplatser, de arbetar bland annat på kommunikationsavdelningar och -byråer, på bibliotek och i arkiv, på museer eller inom kulturadministration och turism. De kan också arbeta med språk eller vara tolkar.[4]

Förbundet hade 2023 drygt 20 000 medlemmar[4] (2025 knappt 20 000[18]). 2025 hade man drygt 1 300 lokala fackliga företrädare.[18] 2021 fanns cirka 25 anställda på DIK:s kansli.[19]

DIK är också en opinionsbildande intresseorganisation[9] som arbetar för god kompetens-, löne- och professionsutveckling för sina medlemmar. Man har bland annat lyft den osäkra positionen för offentliganställda kommunikatörer.[20]

Den 25 maj 2023 anslöt sig DIK till Fackligt center för papperslösa, FCFP.[21]

Remove ads

Exempel på yrken som organiseras av DIK

Förbundsordförande

Referenser

Vidare läsning

Externa länkar

Loading related searches...

Wikiwand - on

Seamless Wikipedia browsing. On steroids.

Remove ads