Egil Holmsen

Egil Sophus Severen Holmsen, född 15 februari 1917 i Nora, död 30 maj 1990 i Oscars församling i Stockholm, var en svensk filmregissör, manusförfattare, journalist, författare och skådespelare.^[1] Han var bror till författaren Sverre Holmsen.

Egil Holmsen
Född	Egil Sophus Severen Holmsen 15 februari 1917 Nora
Död	30 maj 1990 (73 år) Oscars församling, Stockholm
Aktiva år	1941–1983
Maka	Åsa Holmsen
Släktingar	Sverre Holmsen (bror)
IMDb SFDb

Biografi

Egil Holmsen arbetade först som journalist och började i filmbranschen som skådespelare. Han debuterade 1941 i Alf Sjöbergs Hem från Babylon. Han fortsatte som skådespelare i huvudsak under 1940-talet, innan han började regissera och skriva manus till olika beställningsverk gjorda av företag och organisationer. Hans första manus var till filmen Staden i Söder (1946, regi Lennart Bernadotte) och hans första regiuppdrag Kampen om kaffet 1947. Parallellt med beställningsfilmerna regisserade Holmsen under 1950-talets början tre ungdom-på-glid-filmer, Farlig kurva 1952, Marianne 1953 och Fartfeber 1953. Alla tre filmerna porträtterar rotlösa och delvis kriminella unga i Stockholm.^[1]

Marianne tog upp närmast tabubelagda ämnen som tonårssex, knark och lesbisk kärlek, vilket gjorde Holmsen till en utmanande provokatör, och delar av kritikerkåren rasade mot honom. I Fartfeber skildrade han fylla, kriminalitet och bögprostitution, vilket gjorde att filmen censurerades kraftigt. 1954 regisserade han Hästhandlarens flickor, vilken innehöll en provocerande scen där två systrar badar nakna i en damm och ses kyssas. Den kom att bli hans sista långfilmsregi.^[1]

Under 1950-, 1960- och 1970-talen fortsatte Holmsen att regissera och skriva manus till olika beställningsverk, bland annat flera husmorsfilmer.^[1] 1962 gjorde han även sin skönlitterära debut med romanen Solblot.^[2] Han återupptog skådespelarkarriären 1972 i den erotiska filmen Swedish Wildcats. Han gjorde även roller i Champagnegalopp (1975), Bröderna Lejonhjärta (1977), Dante - akta're för Hajen! (1978) och TV-serien Spanarna (1983), vilken kom att bli hans sista roll.^[3]

På 1980-talet började Holmsen återigen att skriva romaner. 1981 utkom Sprängämne, 1982 Arv och 1985 I gudinnornas sköte.^[2] Egil Holmsen är begravd på Sankt Pauli norra kyrkogård i Malmö.^[4]

Filmografi

Beställningsfilmer ej medtagna

Roller

• 1941 – Hem från Babylon
• 1941 – Fröken Vildkatt
• 1942 – Stinsen på Lyckås
• 1942 – Sol över Klara
• 1942 – På skilda vägar mot samma mål
• 1942 – Man glömmer ingenting
• 1942 – Löjtnantshjärtan
• 1942 – En trallande jänta
• 1942 – Doktor Glas
• 1942 – Det är min musik
• 1943 – Livet på landet
• 1944 – En dotter född
• 1945 – Flickor i hamn
• 1972 – Swedish Wildcats
• 1975 – Champagnegalopp
• 1977 – Bröderna Lejonhjärta
• 1978 – Dante - akta're för Hajen!
• 1983 – Spanarna (TV-serie)

Regi

• 1948 – Känn dej som hemma (Kortfilm beställd av dåvarande Sveriges Kommunistiska Parti)^[5]
• 1948 – Textilarna
• 1949 – Den galluperande flugan (Kortfilm beställd av Folkrörelsernas sparkampanj)
• 1952 – Farlig kurva
• 1953 – Marianne
• 1953 – Fartfeber
• 1954 – Hästhandlarens flickor

Manus

• 1952 – Farlig kurva
• 1953 – Fartfeber
• 1954 – Hästhandlarens flickor

Teater

Roller (ej komplett)

År	Roll	Produktion	Regi	Teater
1938	Polis 2	Liliom Ferenc Molnár	Sandro Malmquist	Nya Teatern[6]
	Officeren	Tartuffe (Tartuffe, ou l'Imposteur) Molière	Sandro Malmquist	Nya Teatern[7]
1939	Arbetskarl 2	Den ljusnande tid, revy Alf Henrikson	Sandro Malmquist	Nya Teatern[8]
	Tony Kirby	Koppla av! (You Can't Take It with You) Moss Hart och George S. Kaufman	Rudolf Wendbladh	Helsingborgs stadsteater

Bibliografi

• Solblot: roman. Stockholm: Bonnier. 1962. Libris 1235521
• Sprängämne. [Förf:s] Romanen om familjen Kijl ; [1]. Stockholm: Askild & Kärnekull. 1981. Libris 7437428. ISBN 91-582-0242-0
• Arv. [Förf:s] Romanen om familjen Kijl ; [2]. Stockholm: Askild & Kärnekull. 1982. Libris 7437482. ISBN 91-582-0325-7
• I gudinnornas sköte. Tekno's kultur, 99-0563764-8[Förf:s] Romanen om familjen Kijl ; 3. Stockholm: Teknografiska institutet (Tekno's). 1985. Libris 7615116. ISBN 91-7172-291-2