Elfenbenslav

Elfenbenslav (Heterodermia speciosa) är en lav med en karaktäristisk elfenbensvit till ljusgrå färg, bladlik bål och rikt förgrenade lober. Den kan nå en storlek på 10 centimeter.

Elfenbenslav Status i Sverige: Sårbar[1]
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Svampar Fungi
Division	Ascomycota
Underdivision	Pezizomycotina
Klass	Lecanoramycetes
Ordning	Teloschistales
Familj	Physciaceae
Släkte	Heterodermia
Art	Elfenbenslav H. speciosa
Vetenskapligt namn
§ Heterodermia speciosa
Auktor	(Wulfen) Trevis.[2][3]
Synonymer
Lichen speciosus Wulfen Physcia hypoleuca var. tremulans Müll. Arg.[4] Physcia speciosa (Wulfen) Nyl.[5] Physcia speciosa f. sorediosa Müll. Arg.[6] Heterodermia tremulans (Müll. Arg.) W. L. Culb.[7] Anaptychia tremulans (Müll. Arg.) Kurok.[8] Anaptychia speciosa (Wulfen) A. Massal.[9] Anaptychia speciosa f. sorediosa (Müll. Arg.) Zahlbr.[10] Anaptychia speciosa f. sorediifera (Müll. Arg.) Zahlbr.[10] Anaptychia pseudospeciosa var. tremulans (Müll. Arg.) Kurok.[11]

Utbredning

Elfenbenslav förekommer i tropiska till borela regioner världen över, men den är sällsynt i Norden. I Sverige var den upptagen som starkt hotad i 2005 års rödlista och i 2010 års rödlista anges den som sårbar.^[1]

Ekologi

Elfenbenslav växer på klippor och klippblock i mossiga och skuggiga bergsbranter, ibland även nedtill på stammen av lövträd. Den vill inte ha direkt solljus, men växer inte heller i den djupaste skuggan. Luftfuktigheten på växtplatsen ska vara hög och jämn och företrädesvis växter den på ytor som är exponerade i sydlig eller sydvästlig riktning. Laven är sårbar för förändringar i sin miljö, missgynnande åtgärder som kan hota dess bestånd på en växtplats är till exempel nedhuggning av träd, eftersom det minskar beskuggningen och ökar lavens utsatthet för solljus. Även utdikning missgynnar arten, eftersom det bidrar till att det blir torrare.