Formel 1-VM 2009

Formel 1-VM 2009 hade 17 deltävlingar som kördes under perioden 29 mars-1 november 2009. Förarmästerskapet vanns av britten Jenson Button och konstruktörsmästerskapet vanns av Brawn GP.

FIA Formula One World Championship 2009
Första varvet av Japans Grand Prix 2009.
Allmän information
Säsongsnummer	60
Antal race	19
Start	29 mars 2009
Slut	1 november 2009
Tävlingschef(er)	Charlie Whiting
Bilar
Motorer	BMW Ferrari Mercedes-Benz Renault Toyota
Däckleverantör(er)	Bridgestone
Deltagande
Antal förare	26 (20 per race)
Antal team	12
Mästare
Förarmästerskapet	Jenson Button
Konstruktörs- mästerskapet	Brawn GP
◄ 2009 ►

Nyheter 2009

• Frankrikes Grand Prix utgår medan den franska motorsportfederationen undersöker nya framtida banor.
• Kanadas Grand Prix utgår, vilket innebär den första F1-säsongen utan något lopp i Nordamerika.
• Abu Dhabis Grand Prix tillkommer.
• Australiens Grand Prix har ansökt om att starta loppet klockan 17.00.
• Japans Grand Prix körs på Suzukabanan.
• Kinas Grand Prix körs i april.
• Tysklands Grand Prix körs på Nürburgring.
• Force India inleder tekniskt samarbete med McLaren.
• Honda lämnade F1 på grund av den ekonomiska läget inom bilindustrin. Stallet köptes av stallchefen Ross Brawn och blev Brawn GP.

Däckleverantör

• Bridgestone fortsätter som enda däckleverantör.

Regeländringar

• Helt släta däck, slicks, blir åter tillåtna.
• Däcken med den mjukare av de två gummiblandningarna som används under tävling är märkta med ett grönt band på de yttre däcksidorna.
• Ett stall får använda max 20 motorer under säsongen, max åtta per förare plus fyra för testning.
• Om en förare använder fler än åtta motorer, flyttas denne ner 10 placeringar på startgriden, eller till den sista startrutan om ändringen görs efter kvalificeringen till loppet.
• Motorns varvtal får vara max 18 000 varv/minut.
• Frontvingen får vara 1 800 mm, vilket är lika bred som bilen.
• Frontvingen får justeras av föraren inom en sektor på 6° två gånger per varv.
• Bakvingen får vara 750 mm bred och inte sitta högre än 950 mm.
• Bilarna får vara utrustade med energisparsystemet KERS (Kinetic Energy Recovery System)^[1].
• Testning inte tillåten under säsongen utan endast under tävlingshelger och då vid ordinarie träningstider.
• Depån kommer åter att vara öppen under hela loppet, men för att inte föraren ska rusa in i depån om säkerhetsbilen kommer ut, kommer en beräknad minimitid som föraren måste stanna ute att visas på bilens kontrollpanel.

Vinnare

• Förare: Jenson Button
• Konstruktör: Brawn GP

Tävlingskalender

Grand Prix	Datum	Bana	Vinnande förare	Vinnande tillverkare
Australiens Grand Prix	29 mars	Melbourne	Jenson Button	Brawn-Mercedes	*
Malaysias Grand Prix	5 april	Sepang	Jenson Button	Brawn-Mercedes	*
Kinas Grand Prix	19 april	Shanghai	Sebastian Vettel	Red Bull-Renault	*
Bahrains Grand Prix	26 april	Sakhir	Jenson Button	Brawn-Mercedes	*
Spaniens Grand Prix	10 maj	Catalunya	Jenson Button	Brawn-Mercedes	*
Monacos Grand Prix	24 maj	Monaco (Stadslopp)	Jenson Button	Brawn-Mercedes	*
Turkiets Grand Prix	7 juni	Istanbul Park	Jenson Button	Brawn-Mercedes	*
Storbritanniens Grand Prix	21 juni	Silverstone	Sebastian Vettel	Red Bull-Renault	*
Tysklands Grand Prix	12 juli	Nürburgring	Mark Webber	Red Bull-Renault	*
Ungerns Grand Prix	26 juli	Hungaroring	Lewis Hamilton	McLaren-Mercedes	*
Europas Grand Prix	23 augusti	Valencia (Stadslopp)	Rubens Barrichello	Brawn-Mercedes	*
Belgiens Grand Prix	30 augusti	Spa-Francorchamps	Kimi Räikkönen	Ferrari	*
Italiens Grand Prix	13 september	Monza	Rubens Barrichello	Brawn-Mercedes	*
Singapores Grand Prix	27 september	Singapore (Stadslopp och nattlopp)	Lewis Hamilton	McLaren-Mercedes	*
Japans Grand Prix	4 oktober	Suzuka	Sebastian Vettel	Red Bull-Renault	*
Brasiliens Grand Prix	18 oktober	Interlagos	Mark Webber	Red Bull-Renault	*
Abu Dhabis Grand Prix	1 november	Yas Island	Sebastian Vettel	Red Bull-Renault	*

Stall och förare

Stall	Nummer	Förare
BMW Sauber	5	Robert Kubica, Polen
	6	Nick Heidfeld, Tyskland
	Testförare	Christian Klien, Österrike
Brawn	22	Jenson Button, Storbritannien
	23	Rubens Barrichello, Brasilien
Ferrari	3	Felipe Massa, Brasilien[2]
		Luca Badoer, Italien[3]
		Giancarlo Fisichella, Italien[4]
	4	Kimi Räikkönen, Finland
Force India	20	Adrian Sutil, Tyskland
	21	Giancarlo Fisichella, Italien[5]
		Vitantonio Liuzzi, Italien
McLaren	1	Lewis Hamilton, Storbritannien
	2	Heikki Kovalainen, Finland
Red Bull	14	Mark Webber, Australien
	15	Sebastian Vettel, Tyskland
Renault	7	Fernando Alonso, Spanien
	8	Nelsinho Piquet, Brasilien[6]
		Romain Grosjean, Frankrike
Toro Rosso	11	Sébastien Bourdais, Frankrike[7]
		Jaime Alguersuari, Spanien
	12	Sébastien Buemi[8], Schweiz
Toyota	9	Jarno Trulli, Italien
	10	Timo Glock, Tyskland
		Kamui Kobayashi, Japan[9]
Williams	16	Nico Rosberg, Tyskland
	17	Kazuki Nakajima, Japan
	Testförare	Nico Hülkenberg, Tyskland

Slutställning

Förarmästerskapet

Slutställningen i bild

Placering	Förare	Konstruktör	Poäng
1	Jenson Button	Brawn-Mercedes	95
2	Sebastian Vettel	Red Bull-Renault	84
3	Rubens Barrichello	Brawn-Mercedes	77
4	Mark Webber	Red Bull-Renault	69.5
5	Lewis Hamilton	McLaren-Mercedes	49
6	Kimi Räikkönen	Ferrari	48
7	Nico Rosberg	Williams-Toyota	34.5
8	Jarno Trulli	Toyota	32.5
9	Fernando Alonso	Renault	26
10	Timo Glock	Toyota	24
11	Felipe Massa	Ferrari	22
12	Heikki Kovalainen	McLaren-Mercedes	22
13	Nick Heidfeld	BMW Sauber	19
14	Robert Kubica	BMW Sauber	17
15	Giancarlo Fisichella	Force India-Mercedes Ferrari	8
16	Sébastien Buemi	Toro Rosso-Ferrari	6
17	Adrian Sutil	Force India-Mercedes	5
18	Kamui Kobayashi	Toyota	3
19	Sébastien Bourdais	Toro Rosso-Ferrari	2
20	Kazuki Nakajima	Williams-Toyota	0
21	Nelsinho Piquet	Renault	0
22	Vitantonio Liuzzi	Force India-Mercedes	0
23	Romain Grosjean	Renault	0
24	Jaime Alguersuari	Toro Rosso-Ferrari	0
25	Luca Badoer	Ferrari	0

Konstruktörsmästerskapet

Placering	Konstruktör	Poäng
1	Brawn-Mercedes	172
2	Red Bull-Renault	153.5
3	McLaren-Mercedes	71
4	Ferrari	70
5	Toyota	59.5
6	BMW Sauber	36
7	Williams-Toyota	34.5
8	Renault	26
9	Force India-Mercedes	13
10	Toro Rosso-Ferrari	8