Toppfrågor
Tidslinje
Chatt
Perspektiv
Gnosjö kommun
kommun i Jönköpings län, Sverige Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Remove ads
Gnosjö kommun är en kommun i Jönköpings län. Centralort är tätorten Gnosjö.
Remove ads
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Gnosjö, Kulltorp (del av), Källeryd, Kävsjö och Åsenhöga. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Gnosjö av de tidigare kommunerna Gnosjö, Källeryd, Kävsjö och Åsenhöga samt en del av Kulltorp.
Gnosjö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Gnosjö landskommun. [7]
Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Värnamo domsaga för att från 2005 ingå i Jönköpings domsaga.[8]
Remove ads
Geografi
Sammanfatta
Perspektiv
Topografi och hydrografi
Den norra delen av Gnosjö kommun präglas av kuperad terräng med småkullig morän och sjöar i sänkorna. I södra delen är landskapet flackare med sandiga jordar och utsträckta myrområden. Den västra gränsen vid Nissans dalgång uppvisar avsättningar av isälvsmaterial i form av åsar, deltan och terrasser. Flygsandsdyner finns i anslutning till dessa avsättningar, särskilt nordöst om sjön Flaten. Större delen av kommunen är täckt av mager barrskog på grund av det sura gnejsberggrundsunderlaget. Dalgångarna, särskilt runt Flaten och Storåns dalgång, innehåller finkorniga sediment och i vissa fall lera, där de odlade områdena i kommunen ligger.[9]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]
Naturskydd
Store Mosse nationalpark i sydöstra Gnosjö är Sveriges största sammanhängande myrområde söder om Lappland, med Kävsjön som en framstående fågelsjö mitt i området, etablerad 1982.[9]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fem församlingar: Gnosjö församling, Kulltorps församling (låg även i Värnamo kommun), Källeryds församling, Kävsjö församling och Åsenhöga församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i fem distrikt, vilket motsvarar de tidigare socknarna socknar[11]: Gnosjö, Kulltorp (del av), Källeryd, Kävsjö och Åsenhöga.
Tätorter
Det finns fem tätorter i Gnosjö kommun.
En mindre del av tätorten Lanna ligger också i kommunen, men den tätorten ligger till största delen i Värnamo kommun.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015 (SCB). Centralorten är i fet stil.
Remove ads
Styre och politik
Sammanfatta
Perspektiv
Styre
Kommunfullmäktige
Presidium
Mandatfördelning 1970–2022
Nämnder
Kommunstyrelse
Lista över kommunstyrelsens ordförande
Källa: [16]
Övriga nämnder
Remove ads
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Gnosjö har en lång tradition av industriell företagsamhet, som sträcker sig tillbaka till 1600-talet och präglas av den så kallade "Gnosjöandan". I dag huserar omkring 250 tillverkningsföretag i kommunen, varav de flesta har färre än 25 anställda. Huvuddelen av industrin är koncentrerad inom metall- och träindustrisektorerna. Moderniseringen av industristrukturen har drivits framåt genom etablering av lokala investmentbolag samt Gnosjöandans Kunskapscentrum. Imponerande nog sysselsätter tillverkningsindustrin hela 55 procent av den förvärvsarbetande befolkningen, vilket är tre gånger mer än genomsnittet för hela landet.[9]
Infrastruktur
Transporter
Kommunen genomkorsas av länsvägarna 151 och 152.[9]
Remove ads
Befolkning
Sammanfatta
Perspektiv
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 9 097 invånare (30 juni 2025), vilket placerar den på 229:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Gnosjö kommun.[23]
Remove ads
Kultur
Kommunvapen
Blasonering: I grönt fält två bjälkvis ställda genomgående strängar mellan fem vattenhjul, ordnade två, två och ett, allt av silver.
Vapnet med de fem hjulen utformades av Svenska Kommunalheraldiska Institutet och antogs av Gnosjö landskommun år 1954, men fastställdes aldrig av Kungl. Maj:t. Antalet syftar på de fem socknar, som 1952 bildade landskommunen och själva hjulen på småindustri. 1976 lät kommunen registrera vapnet i PRV.
Remove ads
Se även
Källor
Externa länkar
Wikiwand - on
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Remove ads