Toppfrågor
Tidslinje
Chatt
Perspektiv

Helena Nyblom

svensk författare Från Wikipedia, den fria encyklopedin

Helena Nyblom
Remove ads
För läkaren och författaren med samma namn, se Helena Nyblom (läkare).

Helena Augusta Nyblom, ursprungligen Helene Augusta Roed, född 7 december 1843 i Köpenhamn, död den 9 oktober 1926 i Stockholm, var en dansk-svensk författare. Hon är mest känd för sina konstsagor, men skrev även dramatik, mestadels spetsfundiga enaktare om vardagslivet.[2]

Thumb
John Bauers illustration till en av Helena Nybloms sagor, 1913.
Thumb
VershusetÖstra Ågatan 65 i Uppsala där familjen Nyblom bodde från och med 1864.
Remove ads

Biografi

Helena Nyblom var dotter till Jørgen Roed och Emilie Amanda Kruse. Hennes far var målare och professor vid Konstakademien i Köpenhamn medan modern var intresserad av antikens konst och litteratur . I hemmet lades därmed stor vikt vid intellektuell och estetisk kultur och familjen hade ett livligt umgänge med konstnärer, musiker, ämbetsmän och författare. Nyblom var musikaliskt begåvad och utbildade sig i pianospel.[3][4] Som tecknare är hon representerad vid bland annat Uppsala universitetsbibliotek.[5]

Hon gifte sig med Carl Rupert Nyblom 1864 och paret bosatte sig i Uppsala. Deras hem blev en viktig mötesplats för konstnärligt inriktade människor från hela Norden. Paret hade en ansträngd ekonomi, vilket innebar att de båda var tvungna att skriva för att utöka kassan.[3][4] Hon var mor till Carl Göran Nyblom, Sven Nyblom, Ellen Lundberg-Nyblom, Knut Nyblom, Lennart Nyblom och Holger Nyblom. Hon är också farmor till journalisten Teddy Nyblom och arkitekten Peder Nyblom.

Remove ads

Författarskap

Helena Nyblom debuterade med noveller publicerade i Ny illustrerad tidning, vilka sedan gavs ut i fyra band översatta från danska av hennes make. Hon skrev även lyrik och gav ut flera diktsamlingar. Sitt litterära genombrott fick hon genom sina konstsagor. Hon skrev även en roman, några flickböcker samt komedier.

Nyblom var även verksam som kulturskribent och kritiker i bland andra Idun (tidning), Ord och bild, Ny svensk tidskrift och Nordisk tidskrift.[6]

Remove ads

Konverterade till katolicismen

År 1895 konverterade Nyblom till romersk-katolska kyrkan i S:ta Eugenia kyrka i Stockholm. Konversionen uppmärksammades stort i massmedia och hon fick utstå mycken kritik både där och i vänkretsen för att ha "fallit för Rom". Maken, själv inte romersk katolik, tog henne dock offentligt i försvar och inom den katolska minoriteten i Stockholm var man stolt över den berömda konvertiten. (Eftersom Nyblom konverterade i vuxen ålder kvarstod barnen i Svenska kyrkan, men sonen Lennart konverterade senare i livet och gav upphov till en stor romersk-katolsk släkt.)

Makarna Nyblom är begravna på Uppsala gamla kyrkogård.[7]

Bibliografi

Skönlitteratur

Varia

Personhistoria

  • Mina levnadsminnen. Stockholm: Bonnier. 1922. Libris 368330
  • Mina levnadsminnen. 1, I Danmark 1843-1864. 1922. Libris 368331
  • Mina levnadsminnen. 2, I Sverige 1864-1898. 1922. Libris 368332
  • Två väninnor: Helena Nyblom och Anna Hamilton-Geete. Stockholm: Norstedt. 1950. Libris 1402947 - Brev sammanställda av Holger Nyblom.
Remove ads

Referenser

Vidare läsning

Externa länkar

Loading related searches...

Wikiwand - on

Seamless Wikipedia browsing. On steroids.

Remove ads