Kuopio

Kuopio är en stad och kommun i landskapet Norra Savolax i Finland. Kuopio stad har 121 543 invånare (2020), och är därmed östra Finlands största stad. Stadens totala areal uppgår till 3 740,1 km². Kuopio stads språkliga status är enspråkig finsk. Vehmersalmi kommun sammanslogs vid årsskiftet 2004/2005, Karttula kommun den 1 januari 2011 och Nilsiä stad den 1 januari 2013 med Kuopio stad. Vid årsskiftet 2014/2015 slogs, i sin tur, Maaninka kommun samman med Kuopio stad och 2016/2017 även Juankoski.

För asteroiden, se 1503 Kuopio.

Kuopio
Kuopio (finska)
Kommun
Kuopio stadsvapen
Land	Finland
Landskap	Norra Savolax
Admin. centrum	Kuopio centraltätort
Area	3 740,1 km² (2016-01-01)[1]
- land	2 775,73 km²
- vatten	964,37 km²
Folkmängd	121 543 (2021-12-31)[2]
- män	58 507 (2020-12-31)[2]
- kvinnor	61 703 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet	43,79 invånare/km²[2][1]
Politik
- Kommundir.	Jarmo Pirhonen
- Kommunfullm. ordf.	Sari Raassina
- Kommunstyr. ordf.	Antti Kivelä
Kommunkod	297
Geonames	650225
Språk - Finska: - Svenska: - Samiska: - Övriga:	108 126 (96,4 %)[3] 117 (0,1 %)[3] 3 (0,0 %)[3] 3 871 (3,5 %)[3]
Administrativa data
- Landskapsförb.	Norra Savolax
- Regioncentrum	Kuopio
- Skattebyrå	Kuopio
- Välfärdsområde	Norra Savolax
- Försäkringskrets	Kretscentralen för östra Finland
- Nödcentral	Kuopio nödcentral
- Räddningsverk	Norra Savolax
- EU-målområde	1
Läge	62°53′30″N 27°40′46″Ö
Kuopio stads läge Kuopio stads läge
Webbplats: www.kuopio.fi

Historia

Trakten har varit befolkad sedan inlandsisen drog sig tillbaka för omkring 10 000 år sedan. Kuopio grundades 1653 av Per Brahe men staden fick inte stadsrättigheter förrän 1775 under Gustav III:s regeringstid. Under perioden 1809−1917 utvecklades staden till skol- och kulturstad.^{[källa behövs]}

1 januari 1973 inkorporerades kommunen Riistavesi.^[4]

Geografi

Centraltätorten Kuopio har 83 454 invånare (2012).^[5] Utanför centralorten Kuopio finns fem större tätorter:^[6]

• Juankoski
• Karttula
• Maaninka
• Nilsiä
• Riistavesi
• Vehmersalmi

Politik

Mandatfördelning i Kuopio stad, valen 1976–2025

Statistik över kommunalval i Finland finns tillgänglig i statistikcentralens publikationer för enskilda kommuner från valet 1964 och framåt. Publikationen över kommunalvalet 1968 var den första som redovisade komplett partitillhörighet. Ytterligare material finns i Riksarkivet.^[7]

Valår	VF	DA	SDP	GRÖN	SAF	C	LFP	RN	KD	SAML	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1976	13		16		1	9	2		3	15	13 16 9 3 15	59	74,4
1980	12		15		2	10	1		2	17	12 15 10 17	59	73,1
1984	9		15	3	4	11			1	16	9 15 3 4 11 16	59	68,6
1988	6	1	16	4	3	9	3		2	15	6 16 4 3 9 3 15	59	63,9
1992	8		15	10	2	9	1		2	12	8 15 10 9 12	59	63,6
1996	7		16	7		12			1	16	7 16 7 12 16	59	54,0
2000	7		14	8		14			3	13	7 14 8 14 3 13	59	48,4
2004	7		15	6		16			3	12	7 15 6 16 3 12	59	52,5	35 24
2008	5		12	9	3	13			2	15	5 12 9 3 13 15	59	57,2	38 21
2012	4		12	5	9	13			2	14	4 12 5 9 13 14	59	52,3	37 22
2017	5		11	8	6	14			3	12	5 11 8 6 14 3 12	59	52,6	34 25
2021	4		10	8	8	14		1	2	12	4 10 8 8 14 12	59	49,7	31 28
2025	4		14	7	3	17			2	12	4 14 7 3 17 12	59	50,0
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Vänorter

Kuopio har femton vänorter:

• Besançon, Frankrike
• Bodø, Norge
• Castrop-Rauxel, Tyskland
• Craiova, Rumänien
• Gera, Tyskland
• Győr, Ungern
• Jönköpings kommun, Sverige, sedan 1940
• Lääne-Virumaa, Estland
• Minneapolis, USA
• Opole, Polen
• Pitkäranta, Ryssland
• Pskov, Ryssland
• Shanghai Pudong, Kina, sedan 2008
• Svendborg Danmark
• Winnipeg, Kanada

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Av de anställda arbetar 40 procent inom offentlig sektor, 17 procent i finansiella sektorn och med företagstjänster, 16 procent inom handel, hotell och restauranger, 12 procent med tillverkning, el- och vattenförsörjning, 7 procent med transporter, lager och kommunikationer, 6 procent med byggverksamhet och 2 procent inom jord- och skogsbruk. Stadens universitet som grundades 1966 har cirka 6 000 studerande på fem fakulteter. Kuopio är sätesort för ärkebiskopen i Finlands ortodoxa kyrka och för en av biskoparna i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Kuopio stad 1975–2020[8]
År			Folkmängd
1975			98 002
1980			99 687
1985			102 686
1990			104 675
1995			108 199
2000			108 890
2005			110 208
2010			112 336
2015			116 921
2020			120 210
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Språk

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl. Språk med färre än 100 talare har räknats ihop för att minska tabellens storlek.^[9][10]

Språk Talare 2022-12-31 Antal Andel (%) Hela befolkningen 122 594 100,0 Inhemska språk totalt 116 571 95,1 Finska 116 431 95,0 Svenska 140 0,1 Främmande språk totalt 6 023 4,9 Ryska 1 589 1,3 Arabiska 786 0,6 Engelska 370 0,3 Estniska 284 0,2 Annat språk 255 0,2 Thailändska 193 0,2 Persiska 172 0,1 Kinesiska 169 0,1 Spanska 166 0,1 Turkiska 140 0,1 Bengali 128 0,1 Tyska 110 0,1 Urdu 105 0,1 Språk med färre än 100 talare men fler än 10 1 428 1,2 Språk med färre än 10 talare 128 0,1

Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.   Finska (95,0 %)   Svenska (0,1 %)   Främmande språk (4,9 %)

Kultur

Sevärdheter

• Kuopio Stadsteater.
• Dansteater Minimi.^[11]
• Kuopio kvartersmuseum.^[12] Ett museum som omfattar ett helt kvarter.
• Finlands ortodoxa kyrkomuseum.^[13]
• Kuopio veteranbilsmuseum.^[14]
• J.V. Snellmans hemmuseum.^[15]
• Kuopio museum (Kuopion museo).^[16] Ett natur- och kulturhistoriskt museum.
• Puijotornet.

Kända personer från Kuopio

• Magnus von Wright (1805–1868) konstnär.
• Wilhelm von Wright (1810–1887) konstnär.
• Ferdinand von Wright (1822–1906) konstnär.
• Johan Vilhelm Snellman, filosof, författare och statsman. Verksam i Kuopio.
• Minna Canth, författare. Verksam i Kuopio.
• Kalle Kerman, ishockeyspelare.
• Hannes Kolehmainen, långdistanslöpare. Född och uppvuxen i Kuopio.
• Pertti "Spede" Pasanen, komiker och producent. Född och uppvuxen i Kuopio.
• Martti Ahtisaari, president och fredsnobelist bodde och gick i läroverket i Kuopio.
• Paavo Lipponen, politiker. Bodde i Kuopio och blev student från Kuopio finska klassiska lyceum.
• Veijo Heiskanen, sverigefinsk travtränare. Född i Kuopio.
• Björn Landström, finlandssvensk författare och illustratör. Född i Kuopio.
• Tommi Miettinen, ishockeyspelare.
• Jukka Voutilainen, finsk ishockeyspelare. Född i Kuopio.
• Olli Herman Kosunen, sångare. Född och uppvuxen i Kuopio.
• Taavetti Pekkarinen (1892–1951), finländsk sångare och författare
• R.R. Ryynänen (1891–1963), finländsk sångare, textförfattare och översättare
• Juho Koskelo (1870–1942), amerikafinländsk sångare och musiker
• Herman Kellgren (1822 - 1856), orientalist

Se även

• Blå vägen

Galleri

• 
  Torg och stadshus
• 
  Haapaniemi stadsdel från luften
• 
  Kuopio domkyrka
• 
  Kuopio museum
• 
  Puijotornet
• 
  J.V.Snellmans park
• 
  Litografi i Finland framstäldt i teckningar utgiven 1845-1852.