Kurt Salomonson

Kurt Olov Stefan Salomonson, född 18 juli 1929 i Hjoggböle i Bureå församling i Västerbotten, död 10 juni 2024 i Umeå i Västerbotten,^[1][2][3] var en svensk författare.

Kurt Salomonson
Född	18 juli 1929 Hjoggböle i Bureå församling, Västerbotten
Död	10 juni 2024 (94 år) Umeå, Västerbotten
Yrke	Författare
Nationalitet	Svensk
Språk	Svenska
Verksam	1954−2024
Släktingar	Anita Salomonsson (syster)

Biografi

Kurt Salomonson var son till byggnadssnickaren Edvin Salomonson och Beda Karlson samt bror till författaren Anita Salomonsson. Han började redan som tonåring 1948–1951 att skriva sportreferat och kåserier för Norra Västerbotten^[4]. Efter fullgjord värnplikt vid jägarskolan i Kiruna fick han anställning som gruvarbetare i Laisvall och Pershyttan. Åren 1955–1958 arbetade han som journalist på den syndikalistiska tidningen Arbetaren. Flera av hans böcker skildrar missförhållanden i svenskt arbetsliv och han brukar räknas till arbetarförfattarna och då som en förnyare.^[5]

Debutboken Hungerdansen (1955) är en rapp och spännande berättelse om tre gruvarbetare som blir instängda under jord. Romanen Grottorna (1956) bygger till stor del på Salomonsons erfarenheter från gruvarbete. Där skildras hur bolaget tvångsförflyttar gruvarbetare som fått lungsjukdomen silikos i arbetet.

Kritik mot arbetet och arbetslivet är ett genomgående tema hos Salomonson, liksom hos Folke Fridell. Han beskriver hur svårt det är att hävda sin individualitet gentemot arbetsgivare, liksom inom facket, men vänder sig också mot den växande materialismen inom arbetarklassen och mot oviljan att acceptera särlingar inom de egna leden^[6]. För detta fick Salomonson utstå hård kritik från arbetarpressen. Trilogin med Mannen utanför (1958), Sveket (1959) och Skiljevägen (1960), med mottot ”Frihet, jämlikhet, broderskap”, fick fin kritik främst i borgerlig press men skapade en inflammerad debatt.

Med Salomonson kom 1950- och 1960-talets arbetarlitteratur även att omfatta skildringar av modern tung industri.^[7] Liksom Nils Parling och Stig Sjödin gav han en motbild till den förhärskande teknik- och tillväxtoptimismen^[8]. Salomonson riktade en ny kritik mot arbetarrörelsens korporativistiska tendenser, som 1970-talets arbetarlitteratur senare skulle föra vidare.^[9]

Bibliografi

• Hungerdansen. Ung prosa. Stockholm: Norstedt. 1955. Libris 1446878
• Grottorna. Prisma. Stockholm: Norstedt. 1956. Libris 1981385
  • (på franska) Les grottes : roman. Voix d'en bas. Bassac: Plein Chant. 1987. Libris 702326. ISBN 2854520475
• Deras vrede : roman. Stockholm: Norstedt. 1957. Libris 1911498
• Mannen utanför : en skildring. Stockholm: Norstedt. 1958. Libris 494455
  • (på danska) Manden udenfor. København: Borgen. 1961. Libris gsxfq184dfhtbth5
• Sveket. Stockholm: Norstedt. 1959. Libris 494448
  • (på danska) Forræderiet. København: Borgen. 1962. Libris x8dw6hqmvs4hkb0r
• Nattvandraren. Bokklubben Vår bok ; [6]. Stockholm: Bokklubben Vår bok. 1960. Libris 305445
• Skiljevägen. Stockholm: Norstedt. 1962. Libris 494415
• Sista skiftet : [Bredsjö bruk]. Stockholm: Tiden. 1967. Libris 8197955 - Tillsammans med Lars Åby.
• En dag i gruvan. Stockholm: Tiden. 1972. Libris 7420149. ISBN 9155016057 - Tillsammans med Eric Ärlemalm.
• Skönast på jorden är Kvikkjokk om våren : intryck från en resa i Sverige / Kurt Salomonson, Jan Fogelbäck (text) ; Åke E:son Lindman, Joanna Helander (bild). Stockholm: Norstedt. 1981. Libris 7153309. ISBN 9118113222
• Flickan med sagohåret : berättelser. Stockholm: Norstedt. 1979. Libris 7152908. ISBN 9117913322
• Gåvan : berättelse / illustrationer av Mogens Hoff. Lättläst, 99-0109264-7. Stockholm: Alba. 1986. Libris 7643132. ISBN 9174587927

Priser och utmärkelser

• 1959 – Svenska Dagbladets litteraturpris
• 1979 – Östersunds-Postens litteraturpris
• 1989 – Ivar Lo-priset
• 1989 – Illis Quorum
• 1990 – Hedenvind-plaketten
• 1990 – Hedersdoktor vid Umeå universitet
• 1995 – Martin Koch-priset