Kvarteret Ortdrivaren

Kvarteret Ortdrivaren var ett arkitektoniskt känt kvarter i centrala Kiruna med modern bebyggelse ritad av arkitekten Ralph Erskine. Kvarteret, som färdigställdes 1961^[1], låg i skärningen av Lars Janssonsgatan, Hjalmar Lundbomsvägen och Seger Svanbergsgatan. Under 2023 revs kvarteret som en del i Kiruna stadsflytt.

Thumb — Kvarteret Ortdrivaren år 2006: *Snusdosan* och *Spottkoppen* till vänster i bild, *Mullbänken* i mitten och *Berlinmuren* till höger.

I Kirunas centrum revs stora delar av den tidiga bebyggelsen av trähus för högre betonghus på 1960-talet. En av platserna för denna ombyggnad blev kvarteret Ortdrivaren. Kvarteret bestod av flera karakteristiska byggnader. Det fanns två punkthus kallade Snusdosan och Spottkoppen samt två bostadslängor kallade Mullbänken och Berlinmuren. Även den gamla Missionskyrkan var del av komplexet och kallas i folkmun Herrens pris.

Ralph Erskine tog hänsyn till både det funktionella och det estetiska när han ritade kvarteret.

Huskropparnas strömlinjeform motverkafr oönskad turbulens, och värmeförlust till följd av hög ytarea.
Takfallen mot norr var skarpt sluttande för att inte skugga bakomliggande byggnader.^[1]
Fickor på taken hindrade snö att falla ner på trottoaren nedanför.
De små balkongerna var endast påhängda för att minska värmeförlust från huskroppen.^[1]
Balkongerna tänktes kunna fungera som naturliga frysboxar vintertid.
Balkongerna var placerade på den sydöstra sidan för att fånga upp den tidiga morgonstrålningen som mildrar den kalla nattluften.^[2]
Huskropparna byggdes på en sluttning för att utnyttja strålningen ifrån den låga arktiska solen.^[2]

De mest iögonfallande byggnaderna i Kirunas gamla centrum var de två punkthusen som av kirunaborna hade fått smeknamnen Snusdosan och Spottkoppen. Snusdosan, som var högst, hade tolv våningar medan Spottkoppen hade tio. Ortdrivaren bestod också av huskropparna "mullbänken" och "Berlinmuren"

Snusdosan

1961 byggdes det första huset i kvarteret, det högsta brunmålade huset som var 13 våningar högt och i folkmun kallades för Snusdosan. Namnet härrörde säkerligen från husets bruna färg och namnet blev snart det officiella namnet på huset. Färgen kallas i Erskines ritningar för Miramatt nr 169.^[3]

Spottkoppen

Huset var 10 våningar högt och hade en liknande brun nyans som Snusdosan. Fasaden hade samma lättbetongplank och svarta plåttak. Huset hade samma fönstermodeller som Snusdosan. Det fanns tre längor med balkonger på fasaden mot torget och de bestod av 7, 6 och 6 stycken balkonger sett från den mindre byggnadslängan. Huset innehöll två- och fyrarumslägenheter. ^[3]

Herrens pris

I samband med att området byggdes revs en kyrka, vilket ledde till att Erskine ritade en kyrka i det nybyggda området. Kyrkan tillhörde Missionskyrkan och var placerad ut mot torget mellan dåvarande tygaffären och Nordea. Färgen på kyrkan och den lägre byggnadslängan var något rödare och ljusare än de övriga bruna husen.^[3]

Mullbänken

Baksidan på Hus 2 och husen 3, 4 och 5 bildade tillsammans ett gårdsrum uppbyggd av ytor med asfalt, kullersten och några få gräsytor. På gården fanns en lekplats och några få parkeringsplatser. Parkeringsplatserna var nyare inslag och fanns inte där från början. Det var en asfalterad yta som kändes inramad och hade en privat karaktär. Hus tre kallades Mullbänken och var byggt som ett souterränghus med olika höjd. Detvar högst mot gården där det var fem våningar högt. Framsidan på hus 3 och baksidan på hus 1 bildade ett mindre uterum med piskställningar.

Fasaden var uppbyggd av gulmålade betongplank med samma utförande som de brunmålade husen. Balkongerna och fönstren vaaar även de av samma typ. Västerfasaden mot gården hade 10 balkonger, mot Hus 1 fanns 10 balkonger och på gaveln mot hus 2 fanns tre balkonger. Det fanns två trappuppgångar och dessa nåddes från österfasaden som vette mot baksidan av hus 1.^[3]

Berlinmuren

Husen gav nästan ett sken av att hänga ihop men det var två fristående hus även om de till utseendet var mycket lika. Längs Hjalmar Lundbomsvägen var husen indragna i gatulivet på samma sätt som de äldre husen längre ned på gatan, vilket gav en kontinuitet och harmoni åt gatan. Hus 5 var längre än hus 4, mot innergården två våningar höga.

Det kanske mest uppseendeväckande med husen var de färgrika ytterdörrarna som var blåa, röda och vita. På hus 4 röda och två vita, det vill säga sammanlagt åtta ytterdörrar. Hus 4 hade fyra balkonger in mot gården och fem balkonger ut mot gatan. Mot gatan (Hjalmar Lundbomsvägen) fanns också fem uteplatser. På gaveln mot Mangigatan fanns en balkong.

Hus 5 hade fjorton dörrar in mot gården och sju balkonger. Mot gatan fanns åtta uteplatser och åtta balkonger. På ena gaveln fanns en balkong.^[3]

Kvarteret Ortdrivaren

Byggnader

Stadsomvandlingen

Bilder

Se även

Källor

Externa länkar

Wikiwand - on