Toppfrågor
Tidslinje
Chatt
Perspektiv
Kyrkslaviska
liturgiskt språk inom ortodoxa och katolska kyrkor i slaviska länder Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Remove ads
Kyrkslaviska, eller Kyrkoslaviska (Церковнославѧнскїй ѧ҆зы́къ; translitteration: Tserkovnoslavjanskij jazik), är ett traditionellt sydöstslaviskt liturgiskt språk som används inom de slaviska Östortodoxa (se slavisk-ortodoxa kyrkor) och Östkatolska kyrkorna (se slavisk-katolska kyrkor).[1][2][3]
De gammaltroende, som splittrades från den Rysk-ortodoxa kyrkan under 1600-talet (raskol) i samband att patriark Nikon ville föra kyrkan närmare den Grekisk-ortodoxa kyrkan, använder också språket fast en äldre utgåva vid namn Gamla Moskvautgåvan.[4]
Inom vissa kommuniteter tillhörande den Ortodoxa kyrkan i Finland används kyrkslaviskan där också.[5]
Remove ads
Ursprung och historik
Sammanfatta
Perspektiv
Kyrkslaviskan går huvudsakligen tillbaka till fornkyrkoslaviskan, som skapades av missionärerna Sankt Kyrillos och Sankt Methodios och deras medhjälpare under 800-talet.[1][2] Detta språk är i sin tur det äldst belagda slaviska skriftspråket. Kyrillos och Methodios använde det för att översätta delar av Bibeln, samt en del andra religiösa texter, helt eller huvudsakligen från koine.
Kyrkoslaviskan fungerade även som ett litteraturspråk fram till cirka 1800.
Idag betraktas det som ett i princip dött språk som endast används liturgiskt. I samband med helgonförklaringarna av nya martyrer som gjorts i Ryssland alltsedan sen Sovjettid (se Rysk-ortodoxa kyrkans nya martyrers och bekännares synaxis) skrivs dock idag hymntexter på kyrkslaviska i en omfattning som inte setts sedan 1400-talet.[6] Språket kan i och med detta sägas ha fått nytt liv.
Språket är till sitt ursprung närmast ett sydöstslaviskt språk men har i de olika slaviska ortodoxa länderna fått kraftig lokalfärg av respektive lokala folkspråk, vilket givit upphov till olika nationella s.k. redaktioner eller recensioner av kyrkslaviska, som exempelvis den Synodala utgåvan av kyrkslaviskan och den Mähriska-tjeckiska utgåvan av kyrkslaviskan.
Remove ads
Alfabet
Det kyrkslaviska alfabetet består av 40 bokstäver. Vissa bokstäver betecknar även olika siffror och det finns också olika upphöjda tecken.[7]
Lista över kyrkor som använder kyrkslaviska
Ortodoxa kyrkor
Katolska kyrkor
- Belarusiska grekisk-katolska kyrkan
- Bulgariska grekisk-katolska kyrkan
- Grekisk-katolska kyrkan i Kroatien och Serbien
- Katolska kyrkan av bysantinsk-slavisk rit i Polen
- Makedoniska grekisk-katolska kyrkan
- Rutenska grekisk-katolska kyrkan
- Ryska grekisk-katolska kyrkan
- Slovakiska grekisk-katolska kyrkan
- Ukrainska grekisk-katolska kyrkan
Kyrkor som inte är i gemenskap med de ovanstående
- Montenegrinsk-ortodoxa kyrkan
- Gammaltroende (Gamla Moskvautgåvan)
Icke-slaviska kyrkor
Bilder
- Nicaenska trosbekännelsen på kyrkslaviska
- Hymn till den Allraheligaste Gudaföderskan på kyrkslaviska
- Bön av Helige Nikolaj Velimirović på kyrkslaviska
- Apostolos på kyrkslaviska
- Elisabetbibeln, utgiven år 1751, är en kyrkslavisk bibelöversättning
- Karta på kyrkslaviska från år 1737
Källor
Externa länkar
Wikiwand - on
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Remove ads