Toppfrågor
Tidslinje
Chatt
Perspektiv

Ortodoxa kyrkor

gren av kristendomen med 225–300 miljoner anhängare Från Wikipedia, den fria encyklopedin

Ortodoxa kyrkor
Remove ads
Ej att förväxla med Orientaliska ortodoxa kyrkor eller Katolska östkyrkor.

Ortodoxa kyrkan (grekiska: Ορθόδοξη εκκλησία; kyrkslaviska: Правосла́внаѧ цр҃ковь), eller Östortodoxa kyrkan, officiellt Ortodoxa katolska kyrkan, är en av kristendomens tre stora inriktningar, med uppemot 225–300 miljoner anhängare.[1][2][3][4][5]

Snabbfakta Region och utbredning, Grundad ...

Tillsammans med de Östkatolska, Östprotestantiska, Orientaliska och "Sanna ortodoxa" kyrkorna utgör de tillsammans Östkyrkan.

Östortodoxa kyrkan ser sig själv som den ursprungliga kyrkan, det vill säga den kyrkan som grundades av Jesus Kristus och hans apostlar själva, som började på pingstdagen med Den Helige Andes nedstigning år 33. Därmed är den en apostolisk kyrka.[6][4]

Östortodoxa kyrkan har ingen central auktoritet som motsvarar Romersk-katolska kyrkans påve exempelvis, utan istället består den av olika kyrkor i olika länder (se Östortodoxa kyrkosamfund nedan) som styrs av biskopar via lokala synoder. Dock erkänns patriarken av Konstantinopel samtidigt som primus inter pares (som betyder förste bland jämlikar). Även om detta kan tolkas som att de finns skillnader mellan kyrkorna, delar de samma läror, liturgi och kyrkorätt samt att de utgör en och samma gemenskap.[7] Sedan 2018 har det dock pågått en schism mellan den Rysk-ortodoxa kyrkan och Konstantinopels ekumeniska patriarkat.

Remove ads

Namn

Se även: Ortodoxi

Ordet ortodox kommer från de två grekiska orden orthos ("rätt") och doxa ("tro" eller "lära").[8][4]

Det ska dock understryckas med att alla kyrkor som kallar sig för ''ortodoxa'' inte är östortodoxa. De Orientaliska ortodoxa kyrkorna har vissa teologiska skillnader jämfört med de Östortodoxa och de båda kyrkorna har inte varit i gemenskap med varandra sedan schismen efter konciliet i Chalkedon år 451.[9][8]

Det finns också några Östortodoxa kyrkor som inte är i gemenskap med andra Östortodoxa kyrkor (se Östortodoxa kyrkosamfund nedan). Ett exempel är de gammaltroende, som splittrades (se raskol) från den Rysk-ortodoxa kyrkan under 1600-talet, då patriark Nikon ville skapa enhetlighet mellan den Grekisk-ortodoxa och Rysk-ortodoxa kyrkans praktiker. Detta vägrade de gammaltroende att acceptera.

Remove ads

Historik

Sammanfatta
Perspektiv
 Det här avsnittet saknar väsentlig information och behöver kompletteras. (2025-12)
Saknad information: Finns ingen information om bland annat kyrkans grundande.
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.

Romerska rikets huvudstad flyttades från Rom till Konstantinopel år 330, då staden även fick den officiella beteckningen Nya Rom. Därför kallar sig även den Östortodoxa kyrkan "romersk", en terminologi som kan verka särskilt förvirrande då den även kallar sig "katolsk". I det heliga landet har detta symbolspråk fått särskilt tydliga uttryck, inte minst genom att det är de ortodoxa ("grekerna", "katolikerna" eller "romarna") som sedan sekler har huvudansvaret för till exempel Heliga gravens kyrka i Jerusalem och Födelsekyrkan i Betlehem. Romersk-katolska kyrkan benämns där av många som "latinarna".[källa behövs]

Bitter kamp mellan öst och väst

"Du har gjort din kyrka till satans synagoga." Så skrev påven i ett brev till patriarken av Konstantinopel för omkring tusen år sedan. Genom historien har det varit motsättningar och fiendskap mellan den Östortodoxa och Romersk-katolska kyrkan.

På ett stort kyrkomöte år 451 bestämdes det att biskopen i Rom (påven) och patriarken i Konstantinopel skulle ha samma ställning. Först på 500-talet blev biskopen i Rom erkänd som "den främste bland alla kristna biskopar". Hundra år senare kallades han allmänt för påve och var Katolska kyrkans självklare ledare. Men de östortodoxa ville absolut inte acceptera påven som sin ledare. Patriarken i Konstantinopel var själv en mäktig man och ansåg att hans kyrka var den enda sanna kyrkan. Patriarken tyckte att påven borde ändra Katolska kyrkans lära.

Östliga schismen

Huvudartikel: Östliga schismen

Fram till 1054 var den Östortodoxa och Katolska kyrkan en och samma kyrka (den enda, heliga, katolska och apostoliska kyrkan).[10]

Trots att kristna i öst och väst ursprungligen delade samma tro, började de två sidorna separera efter det sjunde ekumeniska konciliet 787.

1054 skedde den stora schismen då öst och väst splittrades från varandra.[11]

De sju ekumeniska koncilierna

Thumb Thumb
Exempel på hur en ikon ser ut. Denna föreställer det första konciliet i Nicaea.
Mosaik föreställande Jesus inne i Hagia Sofia i Istanbul, Turkiet.

Under den tidiga kyrkan uppstod det många läror som stämplades som villoläror. För att dessa läror skulle bekämpas sammankallades det mellan åren 325 och 787 olika kyrkomöten som kallas för "de sju ekumeniska koncilierna".[12][4]

De sju ekumeniska koncilierna:

Den östortodoxa kyrkan erkänner, liksom romersk-katolska kyrkan, de sju ekumeniska koncilierna och dessutom Quinisextum (Konstantinopel 691).

Osmanska riket

Under det Osmanska riket var våld mot icke-muslimer vanligt. En av de värsta sådana händelser inträffade under styret av Selim I. Dessa händelser inkluderar våld mot bland annat serber, greker och bulgarer.[13]

Det hände bland annat för att de uttryckte sin kristna tro eller talade negativt om islam.[13]

Thumb Thumb
Bild tagen när Kristus Frälsarens katedral i Moskva, Ryssland sprängdes år 1931.
Kristus Frälsarens katedral i augusti 2024.

Kommunismen

Efter andra världskriget hamnade alla östortodoxa länder, förutom Grekland, under Sovjetunionens makt och påverkan. Religionspolitiken varierade från land till land och förändrades över tid.[14]

Förtrycket av östortodoxa kristna var starkast i Sovjetunionen och Albanien, men något mildare i Bulgarien.[14]

Remove ads

Läror

Sammanfatta
Perspektiv

Treenigheten

Huvudartikel: Treenighetsläran

Östortodoxa kyrkan tror på Treenigheten. De lär ut att Gud är ''tre personer i total enhet'' och att Gud är ''en i sin essens, men har visat sig för oss som tre personer: Fadern, Sonen och den Helige Ande.'' Dessa tre är hypostaser som är separata och som har med individuella egenskaper.[15]

Fadern

Enligt den Östortodoxa kyrkan har Fadern ''skapat allting, både det synliga och det osynliga''. Änglarna hör till det osynliga och dem dem skapade Gud allra först.[16]

Jesus Kristus

Huvudartikel: Jesus

Jesus är den andra personen i Treenigheten (Guds Son). Han är helt gudomlig och fullt mänsklig.[17][18][19] Han blev kött genom hans mor, jungfru Maria och var syndfri. Han dog på korset som människans Frälsare. Han uppstod och steg upp till himlen. Han kommer också att återvända för att döma alla människor.[20]

Den Helige Ande

Den Helige Ande tillhör också Treenigheten. Östortodoxa kyrkan lär ut att Den Helige Ande utgår från Fadern enbart, och inte från både Fadern och Sonen som lärs ut inom den romerska katolicismen (se Filioque).[21][20]

Jungfru Maria

Huvudartiklar: Jungfru Maria och Guds moder
Thumb
Rysk ikon vid namn Jaroslavskaja Oranta föreställande Jungfru Maria och Jesusbarnet.

Jesus mor, jungfru Maria, har den högsta nåden och blir högt hedrad i kyrkan. Dock förkastar de den romersk-katolska läran om den obefläckade avlelsen.[22][23][20]

Östortodoxa kristendomen kallar Maria för Guds Moder eller Gudaföderska, som kommer från det grekiska ordet Theotokos (Θεοτόκος). Vid kyrkomötet i Efesus år 431 definierades ordet dogmatiskt i kamp mot nestorianismen, som lär ut att Maria är Kristusföderska istället för Gudaföderska.[24][25]

Frälsning

Huvudartiklar: Frälsning och Theosis

De Östortodoxa kyrkorna lär ut att en människas frälsning är en pågående process, där bland annat tron på Kristus, kyrkans mysterier (sakrament), bön, fasta, ta emot eukaristin, bikta sig och att sträva efter att älska Gud ingår. Frälsningsprocessen inom Östortodoxin kallas för theosis, eller gudomliggörelse på svenska.[26][27]

Begreppet theosis innebär att en man kan "bli lik Gud" (2 Petrusbrevet 1:3-4). Detta innebär inte att en människa kan bli lik Kristus i hans väsen och natur och att man bokstavligt kan bli en gud, utan att man blir mer lik Kristus via hans gudomliga energier och nåd, enligt östortodox teologi.[26][28]

Därmed innebär detta att de förkastar läror som till exempel evig säkerhet, där en person som enligt läran har blivit frälst, kommer för alltid att vara frälst även att den personen skulle leva ett syndigt liv efteråt. Denna lära finns inom många protestantiska kyrkor. På grund av skillnaderna mellan kyrkornas syn på frälsningen, har det lett till att många medlemmar av protestantismen har anklagat den Östortodoxa kyrkan för kätteri och tvärtom.[29][30][31]

Ikoner

Huvudartiklar: Ikon (religion) och Ikonmåleri

Östortodox kristendom är för många känd för sitt ikonmåleri. Ikonmåleriet ses som en helig handling där Jesus, Jungfru Maria och olika helgon avbildas. Stilen är starkt stiliserad och bibehållen genom århundraden.

Remove ads

Mysterier (sakrament)

Thumb
Bröd förberett för den gudomliga liturgin.

Följande sju mysterier/sakrament ingår i den östortodoxa kyrkan:[32][33]

Liturgi

Sammanfatta
Perspektiv

Kyrkorummet

Kyrkorummet ska gestalta och vara en försmak av himlens prakt och därför läggs stor vikt vid ritualens och inredningens estetiska former. Mässorna är mycket långa och bundna till gamla ritualer.

Mellan koret och församlingen i en östortodox kyrka finns ikonostasen, som är en skärmliknande vägg som är täckt med ikoner. Förutom i östortodoxa kyrkor förekommer den också i östkyrkan generellt.[34]

Språk

Thumb
Fader vår på kyrkslaviska. Kyrkslaviskan har sina rötter från fornkyrkoslaviskan, som skapades av missionärerna Sankt Kyrillos och Sankt Methodios under 800-talet.

Liturgiskt använder de Östortodoxa kyrkorna olika språk som till exempel kyrkslaviska, grekiska, rumänska och arabiska beroende på vilken kyrka.[35][36]

Därmed används kyrkslaviskan inom de Östortodoxa kyrkorna som finns i slaviska länder (se slavisk-ortodoxa kyrkor), som exempelvis den Polsk-ortodoxa, Rysk-ortodoxa och Serbisk-ortodoxa kyrkan, grekiskan inom bland annat Greklands kyrka, Konstantinopels ekumeniska patriarkat och Grekisk-ortodoxa kyrkan av Jerusalem och rumänskan inom den Rumänsk-ortodoxa kyrkan. Inom den Finsk-ortodoxa kyrkan används även svenskan.[35][36]

När det kommer till Östortodoxa kyrkor som finns i länder där majoriteten av befolkningen inte är östortodoxa kan ländernas officiella språk också användas.[36]

Remove ads

Kalender och högtider

Sammanfatta
Perspektiv
Huvudartikel: Östortodoxa kyrkans liturgiska kalender

Kalender

Inom flera Östortodoxa kyrkor används den julianska kalendern istället för den gregorianska, som används inom västkyrkan.[37]

De tolv stora högtiderna

Huvudartikel: De tolv stora högtiderna

Under det liturgiska året finns det tolv högtider som kallas för "De tolv stora högtiderna". Påsken ingår inte i De tolv stora högtiderna för att den kallas för "Högtidernas högtid", det vill säga att påsken är den viktigaste högtiden på året och att den har en egen kategori.

Jul

Att den julianska kalendern används inom de Östortodoxa kyrkorna innebär att julen firas 13 dagar senare (det vill säga att julaftonen innfaller den 6 januari och juldagen den 7) och att östortodoxa kristna som är bosatta i väst kan få fira jul två gånger.[38][37]

Dock har den Ortodoxa kyrkan i Ukraina bytt till det västliga datumet på grund av Rysslands invasion av landet.[39][40]

Thumb
Östortodoxt kors.

Påsk

Östortodoxa börjar att förbereda påsken med den stora fastan som pågår i 40 dagar. Den börjar på den rena måndagen och slutar på Lazaruslördagen.[41]

Rena måndagen innebär att kristna renas från sina synder under fastan. Lazarus lördag infaller åtta dagar före påskdagen och betecknar slutet på den stora fastan, även att fastan fortsätter in i stilla veckan.[41]

Efter det kommer palmsöndagen, en vecka före påsk, till minne av Jesu intåg i Jerusalem, följt av stilla veckan, som slutar på påskdagen.[41]

Traditioner

Det är vanligt bland östortodoxa kristna att hälsa på varandra under påsken med en fras som kallas Påskhälsningen. Den lyder "Kristus är uppstånden!". Svaret blir "Han är sannerligen uppstånden!"[32]

Kristus är uppstånden-frasen är också titeln på en traditionell östortodox påskpsalm som sjungs under påskgudstjänster för att fira Jesu uppståndelse.[32] Psalmen sjungs bland annat på grekiska och ryska:

I den östortodoxa traditionen är ägg en symbol för nytt liv. De första kristna använde ägg för att symbolisera Jesu Kristi uppståndelse och pånyttfödelse av troende. Vid påsken färgas äggen röda för att representera Jesu blod.[32]

Påskmat

Grekisk-ortodoxa kristna bryter traditionellt fastan efter midnattsgudstjänsten. Vanlig mat är lamm, Tsoureki Paschalino och ett sött påskdessertbröd.[32]

Serbisk-ortodoxa kristna börjar traditionellt festen efter påskdagens gudstjänster. Då brukar det förekomma aptitretare med rökt kött, ost, kokta ägg och rött vin. Måltiden består av kycklingnudlar eller lammgrönsakssoppa följt av grillat lamm.[32]

Påskafton är en strikt fastedag för rysk-ortodoxa kristna, medan familjerna är upptagna med att förbereda påskmåltiden. Vanligtvis bryts fastan efter midnattsmässan med traditionell påskbrödkaka.[32]

Fasta

Inom den östortodoxa kyrkan finns det fyra fasteperioder:[8]

  • Den stora fastan eller enbart fastan.
  • Apostlarnas fasta (Åtta dagar efter pingst till den 28 juni. Den avslutas med Petri och Pauli dag).
  • Sömnfastan (1 augusti - 14 augusti).
  • Julfastan (15 november - 24 december).

Östortodoxa kristna brukar även fasta på onsdagar och fredagar.

Remove ads

Utbredning

Sammanfatta
Perspektiv

Sverige

Thumb
Vårfrukyrkan i Göteborg.

I Sverige har östortodoxa samfund historiskt varit små. Genom freden i Stolbova 1617 gavs Tsarryssland rätt att upprätta ett handelshus i Stockholm med tillhörande kyrkoförsamling. Kristi förklarings ortodoxa kyrka i Stockholm räknar detta som sitt upphov. Det var både den första församlingen i Sverige som stod utanför Svenska kyrkan och den första utländska grenen av rysk-ortodoxa kyrkan.

Under 1930-talet räknar man med att det fanns ca 500 östortodoxa bekännare i Sverige.

Till följd av invandring, från 1960-talet och framåt, är läget annorlunda idag. Östortodoxa kyrkor tillhör de största frikyrkorna i landet. Vid 1980-talets mitt fanns det runt 90 000 medlemmar[42] och samfunden för inte längre en anonym tillvaro i Sverige.

Olika kyrkor bedriver sin verksamhet i form av församlingar och kloster. Församlingar finns bland annat i Stockholm,[43] Södertälje, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås, Linköping och Umeå. Kloster finns bland annat i Bredared utanför Borås och i Grillby utanför Enköping.

Några exempel på östortodoxa kyrkor i Sverige är:

Finland

Thumb
Uspenskijkatedralen i Helsingfors, Finland.

Den ortodoxa kyrkan i Finland är självständig, och är en av Finlands två folkkyrkor.

Finlands ortodoxa kyrka har cirka 60 000 medlemmar och är liten jämfört med den protestantiska Evangelisk-lutherska kyrkan, som har cirka 3,8 miljoner medlemmar (2019).

Det finns två ortodoxa kloster i Finland, Valamo nya kloster (för män) i Heinävesi kommun i Savolax – och Lintula kloster (för kvinnor), som också ligger i Heinävesi kommun, 18 km från Valamo kloster.

Några exempel på finsk-ortodoxa kyrkor är:

Andra länder

Thumb
Karta över östortodoxa kyrkans utbredning i världen (2015).

Den östortodoxa kristendomen finns främst i Mellanöstern, länderna som tillhörde Sovjetunionen och Balkanländerna.[44][45]

Ryssland är det land i världen som har flest östortodox befolkning.[45] År 2024 fanns det 101,5 miljoner människor som bekännde sig till kyrkan, vilket var 72% av landets befolkning.[46]

På Balkanhalvön är det Grekland som har flest östortodoxa kristna, till följd av Rumänien och Serbien (2024).[47]

Thumb
Tsesarevitj Aleksejs kyrka i Gorodovikovsk, Ryssland.

Exempel på östortodoxa kyrkor i andra länder är:

Remove ads

Östortodoxa kyrkosamfund

Autokefala kyrkor[48]

Thumb
Daniel av Rumänien är Rumänsk-ortodoxa kyrkans patriark.
Huvudartikel: Autokefal

Autonoma kyrkor[48]

Huvudartikel: Autonomi (östortodoxa kyrkor)

Kyrkor utanför gemenskap med ovanstående

Thumb
Den heliga stora martyren Barbaras kapell i Ulan-Ude, Ryssland tillhörande den ryska gammal-ortodoxa kyrkan.

Ej längre existerande kyrkor

Remove ads

Bilder

Källor

Externa länkar

Loading related searches...

Wikiwand - on

Seamless Wikipedia browsing. On steroids.

Remove ads
Remove ads