Liss Eriksson

Liss Eriksson, född 31 augusti 1919 i Maria Magdalena församling, Stockholm, död där 19 juli 2000,^[3] var en svensk skulptör.

Liss Eriksson
Född	31 augusti 1919[1] Maria Magdalena församling[1], Sverige
Död	19 juli 2000 (80 år) Maria Magdalena församling, Sverige
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Skulptör[2]
Noterbara verk	La Pucelle, Järnpojke, Fågelmannen, La Mano och La Mano, Skövde
Maka	Britta Reich-Eriksson
Föräldrar	Christian Eriksson[1] Ebba Dahlgren[1]
Släktingar	Matts Eriksson (syskon)
Utmärkelser
Prins Eugen-medaljen (1975) Sergelpriset (1985)
Redigera Wikidata

La Mano, röd granit, på Katarinavägen i Stockholm, till minne över de svenskar som dog i spanska inbördeskriget.

Utbildning och levnad

Liss Eriksson föddes i Stockholm som yngste son till skulptören Christian Eriksson och Ebba Dahlgren och växte upp i faderns ateljéfastighet Nederland mindre 9 vid Maria Prästgårdsgata på Södermalm i Stockholm, där han själv bodde och arbetade från 1951. Han började studera för att bli arkitekt vid Norrköpings tekniska gymnasium 1938, men avbröt studierna året därpå. Istället studerade han vid Konsthögskolan i Stockholm 1939–1944 (för Nils Sjögren och Eric Grate).

År 1947 deltog Liss Eriksson tillsammans med bland andra Arne Jones i utställningen Ung Konst på Färg och Form, som blev upptakten för konstnärsgruppen 1947 års män. Därefter reste han till Paris tillsammans med sin fästmö och blivande hustru konstnären Britta Reich-Eriksson (1918–2014) och studerade för Jean Osouf och Henri Laurens och blev kvar där till 1951.

Liss Eriksson är gravsatt i minneslunden på griftegården i Lilla Aska i Linköpings pastorat.^[4]

Offentliga verk i urval

• Faster (1944), granit, Västertorps skulpturpark i Stockholm, i brons vid Rackstadmuseet i Arvika och i Liljekvistska parken i Borlänge
• Bal de nuit (1947), brons
• Sittande man (1947), brons
• Katalanskan (1948-52), stengods, Värmlands Museum i Karlstad, i kalksten, i brons vid Rosenlundsgatan i Stockholm
• Negerboxaren (1949), brons, Västmanlands läns museum i Västerås
• Kulstötaren, Värmlands Museum i Karlstad
• La Pucelle även kallad Den lilla havsfröken (1950), Lidingö
• Mor och barn (1952), Eskilstuna^[var?], i parken vid Norrköpings konstmuseum
• Mor och barn (1956), Skultorp, i parken vid Skultorps bibliotek, inköpt av dåvarande Skultorps landskommun
• Nonstop (1955), emalj, rostfritt stål och koppar, Mimerporten, Västerås
• Dispyt (omkring 1964), Skövde skänkt till staden av Skövde sparbank
• Violoncellen (1965), brons, Sommarvägen 11 i Dalbo i Växjö
• Mårten (1968), röd granit, Malmö samt Norrmalm i Stockholm och i brons (1971), Kyrkogatan i Arvika
• Fågelmannen (1971), brons, Torget i Arvika
• Järnpojke (1967), järnsmide, Finska kyrkans gård i Gamla stan, Stockholm
• Élaine-skulpturer:
  • Élaine I (liggande), brons, i Sunne, i Boulognerskogen, Skövde och i Kronoparken, Karlstad
  • Élaine II (sittande), på Blasieholmen i Stockholm, och i Eksjö
  • Oskuld (1954), brons, Lidingö, Norrköping och Västertorps skulpturpark i Stockholm
• Huset (1961), järnsmide, Kobjerstorget i Lund
• Dopfunt av slipat kristallglas (1961), Adolf Fredriks kyrka i Stockholm
• La Mano (1977), röd granit, Katarinavägen i Stockholm (huggen tillsammans med bildhuggaren Göran Lange)
  • La Mano i brons i mindre skala finns placerad utanför Kulturhuset i Skövde
• Paret (1973), brons, Djurgården i Stockholm
• Mor och barn (1975), brons, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge
• Hjalmar Branting, byst i Kramfors Folkets Hus
• Ögat (1989), brons, Sigmatorget i Västerås, Stadshusets entré i Arvika
• Meditativ gestalt (1989), brons, Västerås domkyrka, vid Rackstadmuseet i Arvika och vid Allhelgonagatan i Kortedala i Göteborg
• Korsgestalt, krucifix (1977), brons, Stora Sköndals församlingshem, Stockholm
• Manlig torso, brons, hamnen i Arvika
• Duo (1993), brons, utanför tidigare A7 i Visby
• Källan, Stockholm^[var?]
• Kärleken är oskattbar (1990), brons, utanför Skatteverket i Visby
• Porträtthuvud av Ivo Cramér (1996), Dansmuseet i Stockholm
• På spången (1998), brons, Badstrandsvägen, Stora Essingen, Stockholm

• Eriksson finns representerad vid bland annat Nationalmuseum^[5] i Stockholm, Norrköpings konstmuseum^[6], Värmlands museum^[7] och Kalmar konstmuseum^[8].

Fotogalleri

• 
  Duo i Visby
• 
  Fågelmannen i Arvika
• 
  Faster, granit, Västertorps skulpturpark, Stockholm.
• 
  Kvinna vattnar blommor, detalj av Huset, Kobjerstorget, Lund.
• 
  Élaine I i Skövde.

Litteratur

• Thomas Millroth: Liss bildhuggare, Carlsson bokförlag, Ödeshög 1994, ISBN 9177986067
• Gunilla Arvidsson: Huset – ett livsverk av Liss Eriksson, C-uppsats i konstvetenskap, Högskolan i Halmstad, höstterminen 2006
• Ann Eriksson: "Ett ateljéhus på Söder", Sigma förlag, Stockholm 2018, (ISBN 978-91-979578-6-1)
• Ann Eriksson: "Den rör mitt hjärta – om Liss Erikssons offentliga verk", Sigma förlag, Stockholm 2020, (ISBN 978-91-986022-0-3)
• Ann Eriksson: "Trädgård med skulptur", Sigma förlag, Stockholm 2024, (ISBN 978-91-986022-4-1)

Externa länkar

• Mater i Ystad.
• Wikimedia Commons har media som rör Liss Eriksson.
  Bilder & media