Mariestads stad

Mariestads stad var en stad och kommun i Skaraborgs län.

Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Mariestads stad. För orten se Mariestad, för dagens kommun, se Mariestads kommun.

Mariestads stad Före detta kommun
Stadshuset från 1962
Mariestads kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Västergötland
Län	Skaraborgs län
Kommun, nu	Mariestads kommun
Centralort	Mariestad
Inrättad	9 oktober 1583
Upphörd	31 december 1970
Uppgått i	Mariestads kommun
Befolkning, areal
Areal	41 kvadratkilometer (1952)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	58°42′45″N 13°49′21″Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Tingslag	Vadsbo domsagas tingslag (1959-01-01–)
Domkrets	Mariestads rådhusrätts domkrets (–1958-12-31)
Koder och länkar
Kommunkod	1680
Redigera Wikidata

Administrativ historik

Mariestads stadsprivilegier undertecknades av hertig Karl den 9 oktober 1583 som döpte staden efter sin hustru Maria av Pfalz.

Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. Staden inkorporerade 1952 Leksbergs landskommun, innan den 1971 uppgick i den nybildade Mariestads kommun.^[1]

Församlingar

I kyrkligt hänseende hörde staden till Mariestads församling och från 1 januari 1952 också till Leksbergs församling.^[2]

Sockenkod

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1985^[3] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.

Stadsvapnet

Blasonering: I fält av guld en av vågskuror bildad, sänkt blå ginbalk och däröver en uppstigande röd tjur.

Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t 1934 och går tillbaka på ett sigill från 1583.

Geografi

Mariestads stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 41,43 km², varav 41,05 km² land.^[4]

Tätorter i staden 1960

Tätort	Folkmängd
Mariestad	&&&&&&&&&&010419.&&&&&010 419
Radbyn	&&&&&&&&&&&&0467.&&&&&0467

Tätortsgraden i staden var den 1 november 1960 91,8 procent.^[5]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Mariestads stad 1805–1970[6][7][8]
År			Folkmängd
1805			1 101
1810			1 044
1820			1 338
1830			1 542
1840			1 609
1850			2 059
1860			2 277
1870			2 354
1880			2 658
1890			3 097
1900			3 737
1910			4 608
1920			5 310
1930			6 143
1935			6 315
1940			6 507
1945			7 091
1950			9 599
1955			10 100
1960			11 864
1965			14 779
1970			17 112
Anm: 1952 inkorporerades Leksbergs landskommun. För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952. 1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1960 och 1965 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november i det område som Mariestads stad omfattade när den ombildades till Mariestads kommun 1 januari 1971.

Politik

Mandatfördelning i valen 1919–1966

Valår	V	S	SP	NSAP	C	FR	FP	KD	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1919	2	8					8		12	2 8 8 12	30	70,5	28
1920	1	9					6		14	9 6 14	30	41,4	29
1922	1	9					6		14	9 6 14	30	60,3	28
1926		12				6			12	12 6 12	30	69,1	29
1930		13	1			5			11	13 5 11	30	77,3	28
1934	2	12		1			4		11	2 12 4 11	30	69,4	29
1938	2	14					6		8	2 14 6 8	30	68,2	28
1942	2	13					8		7	2 13 8 7	30	72,5	26
1946	3	12					8		7	3 12 8 7	30	71,6	25 5
1950	1	18					10		6	18 10 6	35	81,8	30 5
1954	1	17					10		7	17 10 7	35	79,2	30 5
1958	1	16			1		8		9	16 8 9	35	77,4	29 6
1962	1	18			2		8		6	18 2 8 6	35	79,3	28 7
1966	2	14			4		8	1	6	2 14 4 8 6	35	80,3	29 6
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Rådhusrätten

Staden hade egen jurisdiktion med magistrat och rådhusrätt som ingick i domkretsen för Göta hovrätt. Rådhusrätten och magistraten upphörde 1 januari 1959 och staden överfördes till Vadsbo domsaga och Vadsbo domsagas tingslag.^[9]

Borgmästare

Ämbetstid	Namn	Levnadsår	Anmärkning
1895–1924	Lars Brock	1863–1924
1925–1958	Oscar Arild Danielsson[10][11]	1891–1974	även magistratssekreterare och notarius publicus

Rådmän

Ämbetstid	Namn	Levnadsår	Anmärkning
1750–tal–1791	Johan Sorbon	1729-1791	Även vice borgmästare och riksdagsman
1922–tidigast 1931	Anders Alfred Anderson[12]	1867-????
1929–tidigast 1931[12]	Erik Olof Alexander Hellman[13]	1900-1982
1929–tidigast 1948[12][14]	Per Johannes Carlander	1882-????