Otto Sylwan

Otto Sylwan, född den 22 augusti 1864 i Kristianstad, död den 15 januari 1954 i Göteborg,^[8] var en svensk litteraturhistoriker, professor och rektor vid Göteborgs högskola. Han var son till överstelöjtnant Otto Sylwan och Anna Sylwan, född Wendel.

Otto Sylwan
Född	22 augusti 1864[1][2][3] Kristianstads garnisonsförsamling[1][2][3], Sverige
Död	15 januari 1954 (89 år) Vasa församling[3], Sverige
Begravd	Östra begravningsplatsen, Kristianstad
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Lunds universitet[3]
Sysselsättning	Litteraturhistoriker[3], konsthistoriker[4], universitetslärare[4], estetiker[4], bibliotekarie[3], litteraturvetare[4], litterat[5]
Arbetsgivare	Göteborgs universitet
Föräldrar	Otto Christian Sylwan[3][6][7]
Släktingar	Vivi Sylwan (syskon)[1][6]
Redigera Wikidata

Biografi

Sylwan blev filosofie kandidat vid Lunds universitet 1886, filosofie licentiat och doktor där 1892, docent i litteraturhistoria och estetik samma år, professor i estetik samt i litteratur- och konsthistoria vid Göteborgs högskola 1901, högskolans rektor 1914-1931 och professor emeritus 1931. Den 28 maj 1942 promoverades Sylwan till jubeldoktor vid Lunds universitet.^[9]

Otto Sylwan var ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg, av Vitterhets- historie- och antikvitetsakademien, av Humanistiska vetenskapssamfundet i Lund, vice ordförande i styrelsen för Göteborgs museum samt styrelseordförande i Göteborgs stadsbibliotek.

Sylwan tillhörde i Göteborg det så kallade Lördagslaget, som samlades om lördagarna bland annat för att dryfta politiska frågor. Sällskapet räknade även bland andra Henrik Almstrand, Leonard Jägerskiöld, Ernst Hagelin, Axel Romdahl, Ludvig Stavenow, Erik Björkman, Evald Lidén, Otto Lagercrantz, Axel Nilsson, Erland Nordenskiöld, Gösta Göthlin, Albert Lilienberg och Peter Lamberg.

Sylwan mottog Göteborgs stads förtjänsttecken den 4 juni 1948.^[10]

Hans bibliografi omfattar bland annat presshistoria, verskonst och kulturhistoria.

Bibliografi

• Sveriges periodiska literatur under frihetstidens förra del (till midten af 1750-talet). Lund. 1892. Libris 8vdm2r0w6jr0nnrk. https://gupea.ub.gu.se/2077/89104
• Från stångpiskans dagar : kulturhistoriska skisser. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1901. Libris zk3cz5x3w65n8qtn. https://gupea.ub.gu.se/2077/89111
• Svensk literatur vid adertonhundratalets midt (1830-1860). Göteborg: Wettergren & Kerber. 1903. Libris 4qbn2b0r2swv1p0h. https://gupea.ub.gu.se/2077/89222
• Johan Ludvig Runeberg : en öfversikt af hans utveckling. Stockholm: Bonnier. 1903. Libris n8r9dsnflzzczqcz. https://gupea.ub.gu.se/2077/88840
• Den moderna pressen : dess uppkomst och utveckling intill våra dagar. Stockholm: Bonnier. 1906. Libris n8s9rvltlkwpsf9q. https://gupea.ub.gu.se/2077/89187
• Fyrtiotalets student : anteckningar. Stockholm. 1914. Libris 2n6nm1wc0r8771c8. https://gupea.ub.gu.se/2077/89170
• Walter Scott och hans romaner. Stockholm: Bonnier. 1922. Libris 4q70v0rk2v7vx35n. https://gupea.ub.gu.se/2077/88912
• Pressens utveckling under det nittonde århundradet. Stockholm: Bonnier. 1924. Libris 8vd0w7fl6pdljlcr. https://gupea.ub.gu.se/2077/89207
• Svensk verskonst : från Wivallius till Karlfeldt. Stockholm: Albert Bonniers förlag. [1934]. Libris g2kb69psdb3svkcs. https://gupea.ub.gu.se/2077/889111
• Lyx och komfort. Stockholm: Norstedt. 1937. Libris tfxpjgt0rr5d40wl. https://gupea.ub.gu.se/2077/88910
• Johan Henric Kellgren : levnad och författarskap. Stockholm: Bonnier. 1939. Libris 1m5vb91hzjbt3gsw. https://gupea.ub.gu.se/2077/89212
• Bellman och Fredmans epistlar. Stockholm: Bonnier. 1943. Libris czhvgqdr9hw45xbs. https://gupea.ub.gu.se/2077/89130
• Svensk verslära. Stockholm: Bonnier. 1944. Libris 4qbn2b0r2swv1p0h. https://gupea.ub.gu.se/2077/89431