Petrus Gaslander

Petrus Gaslander, född 30 januari eller 3 februari eller 14 februari^[6] 1680^[6][7] i Gårdsby socken, död 17 februari^[6] 1758^[6][7] i Burseryds socken, var en svensk författare och kyrkoherde. Hans bestående insats är folklivsskildringen Beskrivning om swenska allmogens sinnelag, seder etc. från Västbo härad, postumt utgiven 1774.

Petrus Gaslander
Född	1680[1][2][3] Gårdsby socken, Sverige
Död	1758[4][1][2] Burseryds socken, Sverige
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Katedralskolan Helsingfors universitet
Sysselsättning	Författare[5], folklivsskildrare, kyrkoherde
Arbetsgivare	Svenska kyrkan
Barn	Johan Gaslander (f. 1718)
Redigera Wikidata

Biografi

Petrus Gaslander föddes i Gaslanda Norregård (nu stavat ”Gasslanda”) i Gårdsby socken i Kronobergs län.^[6] Fadern var bonden Nils Persson och modern Märit Jönsdotter.^[6] Petrus Gaslander intogs 1692 i skola i Växjö.^[6] Åren 1700–1704 gick han på gymnasiet i Växjö.^[6] Från 1704 var han student vid Åbo universitet, avlade olika examina och försvarade avhandlingar.^[6] På grund av Stora ofreden återvände han i maj 1710 till Småland.^[6] Han promoverades i sin frånvaro till magister 1712 (motsvarar i dag doktorsgraden).^[6]

Petrus Gaslander prästvigdes 1712 för Växjö stift och blev medhjälpare till kyrkoherden i Burseryd i Västbo.^[6] På sockenbornas begäran blev han kyrkoherde där 1713 och förblev så till sin död.^[6] Han var prost i Västbo kontrakt 1740–1750.^[6] Om ett för en kyrkoherde livligt lynne vittnar hans vadslagning med kyrkoherden i Villstad om en tunna öl som pris i en kappridning dem emellan.^[6] År 1752 nybyggdes Burseryds kyrka.^[6] Sonen Johan(nes) Gaslander efterträdde fadern som kyrkoherde i Burseryd.^[6] Två skrifter av Petrus Gaslanders hand trycktes (den ena postumt), och han efterlämnade ett antal handskrifter.^[6]

Petrus Gaslanders berömmelse vilar uteslutande på boken Beskrivning om swenska allmogens sinnelag, seder etc.

Bibliografi

• Anatomia tabulæ oeconomicæ eller tydelig vtläggning genom enfaldige frågor öfwer hus-taflan, dem enfaldigom til tienst och vpbyggelse, i sin christendom. Vpsatte af Petrus Gaslander. Past. in Burseryd. Jönköping 1738.
• Frans Westerdahl (utgivare), Petrus Gaslander (författare), eller – mindre sannolikt – Johan(nes) Gaslander (författare), Beskrifning, Om Swenska Allmogens Sinnelag, Seder wid de årliga Högtider, Frierier, Bröllop, Barndop, Begrafningar, Widskeppelser, Lefnadssätt i Mat och Dryck, Klädedrägt, Sjukdomar och Läkemedel, Orternas Läge och Beskaffenhet m. m.: Första Stycket. Öfwer Småland, Jönköpings Lähn, Och Wässbo Härad. Stockholm 1774.
• Akademisk avhandling 24 april 1707: Speciem intelligibilem breviter delineatam sistit examinandam.^[6]
• Akademisk avhandling 20 mars 1709: περὶ τῆς Μηδείας sive de lucta rectæ rationis & adpetitus.^[6]
• Handskrifter om Burseryds socken i Växjö stiftsbibliotek ^[7] (nu Växjö stadsbibliotek): ”Probstens och Kyrkioherdens Herr Magister Petri Gaslanders Berättelse om Burseryd [med Sandvik och Bosebo]” (innehåller även några sägner om Bose och Cecilias källa);^[6] ”Probstens och Kyrkioherdens Herr Magister Petri Gaslanders underrättelse om Kyrkorna i Burseryds Pastorat, 1751”^[6].
• ”En svartkonstbok”^[8], troligen handskriften ”Salomoniska magiska konster”, som nämns i Växjö stadsbiblioteks katalog.