Toppfrågor
Tidslinje
Chatt
Perspektiv
Pia Sundhage
svensk fotbollsspelare och tränare Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Remove ads
Pia Mariane Sundhage, född 13 februari 1960 i Ulricehamn,[1] är en svensk fotbollstränare och före detta fotbollsspelare (anfallare) som ses som en av svensk damfotbolls allra största genom tiderna.[2][3][4]
Sundhage var en föregångare inom sporten och blev en ikon för svensk damfotboll med bland annat fyra SM-guld, fyra svenska cup-titlar, fem internationella mästerskapsmedaljer i VM och EM med EM-guldet från 1984 som den största framgången under den aktiva karriären. Hon tog i mitten på 1980-talet klivet ut i Europa och blev då ett av Sveriges (och världens) första kvinnliga utlandsproffs.[5]
Sundhage vann två OS-guld som förbundskapten för USA (2008, 2012) och åren 2012–2017 var hon huvudtränare för Sveriges damlandslag som hon förde till EM-brons och OS-silver.
Sundhage blev år 2003 som medlem nr 11 och första kvinna invald i Svensk fotbolls Hall of Fame. Hon är syster till journalisten Ingalill Sundhage.[6]
Remove ads
Karriär
Sammanfatta
Perspektiv
Som spelare
Pia Sundhage inledde karriären i hemmaklubben IFK Ulricehamn, men det var med Jitex BK hon nådde störst framgångar. Trots sejourer i flera andra lag återkom hon flera gånger till Jitex, där hon också vann SM fyra gånger och Svenska cupen två gånger.
Sundhage prövade också på spel utomlands, i italienska SS Lazio 1985.[7] Hon avslutade karriären i Hammarby under första halvan av 1990-talet.[8]
Som tränare
Under tiden i Hammarby arbetade Sundhage tidvis som spelande tränare.[9] Efter att den aktiva karriären var slut fortsatte hon som tränare. Hon inledde med en rad uppdrag som assisterande tränare innan hon fick sitt första huvuduppdrag för amerikanska Boston Breakers.[9] Efter året (2003) med Boston blev hon vald till ligans bästa coach.[10]
Efter en sejour i KIF Örebro[7] fick hon 2007 tjänsten som assisterande förbundskapten för Kina, där Marika Domanski Lyfors var huvudansvarig.
I november 2007 tog hon över USA:s landslag efter Greg Ryan.[11] Laget tog därefter guld vid Olympiska spelen 2008 genom att i finalen besegra Brasilien.[7] År 2012 tog man guld vid OS i London. Detta gjorde sedermera att hon utsågs till årets damtränare[7] vid FIFA-galan i januari 2013.
Mellan 2012 och 2017 var Pia Sundhage förbundskapten för Sveriges damlandslag.[7]
I början av december 2016 utsågs hon även till "Årets göteborgare" för att ha ökat intresset för damfotboll i Sverige.[12]
I juli 2019 blev hon utsedd till förbundskapten för Brasiliens damlandslag som hon, efter en förlängning i januari 2021, hade kontrakt med till över OS 2024.[13] Brasiliens fotbollsförbund avslutade kontraktet i förtid den 30 augusti 2023 efter att hon misslyckades med att ta laget vidare från gruppspelet i fotbolls-VM 2023.[14][15] Den 16 januari 2024 presenterades hon som ny tränare för Schweiz damlandslag. Kontraktet löper under två års tid.[16]
Hall of Fame
Sundhage valdes år 2003 i den första selektionen som medlem nr 11 och första kvinna in i Svensk fotbolls Hall of Fame. Hon presenteras där med texten:
| ” | Den stora föregångaren inom svensk damfotboll. Första proffset, första utlandstränaren. Både flest landskamper, och flest mål, som spelare | „ |
| – Svensk fotbolls Hall of Fame, bolletinen.se[17] | ||
Remove ads
Utanför planen
I januari 2010 berättade Sundhage för TV4:s Lasse Bengtsson att hon är homosexuell och menade att: ”Det har inte varit några som helst problem för mig att vara öppet homosexuell som förbundskapten i USA”.[18]
Pia Sundhage har medverkat i ett antal TV-program, bland andra Bingolotto, Min sanning, Stjärnor hos Babben och i Sveriges Televisions dokumentära TV-serie Den andra sporten från 2013.
Hon har skrivit och sjungit in fotbollslåtar som ”Vi är tjejer, vi är bäst”, ”Heja Jitex” och ”Dansa med Jitex”.[19]
2016 tolkades Sundhages gärning i teaterföreställningen Peptalk för Sverige vid Orionteatern i Stockholm. ”Jag har fått priser både till höger och vänster men det här är nog tamejfan det finaste som jag har varit med om”, sade Sundhage i ett samtal på scenen efter monologens premiär.[20]
2021 tilldelades hon medaljen Illis quorum i 8:e storleken för sina ”mångåriga och enastående insatser för svensk och internationell fotboll”.[21]
TV
- 2018 – Lingonligan (TV-serie)
Remove ads
Statistik
Spelarstatistik
Lag, säsong, matcher/mål grundserie + eventuellt slutspel:
- Falköpings KIK 1978 3/2
- Jitex BK 1979 18/25 4/5
- Jitex BK 1980 18/29 2/1
- Jitex BK 1981 18/32 4/4
- Östers IF 1982 18/30
- Östers IF 1983 22/35
- Jitex BK 1984 18/33 4/4
- Lazio 1985 23/16
- Jitex BK 1985 9/4
- Hammarby 1986 18/17 2/0
- Jitex BK 1987 22/12 4/1
- Jitex BK 1988 21/17 4/1
- Jitex BK 1989 22/12 4/0
- Hammarby 1990 21/9
- Hammarby 1991 22/8
- Hammarby1992 18/3
- Hammarby1993 1/0
- Hammarby1994 18/1
- Hammarby1995 21/3
- Hammarby1996 10/3
- Samtliga svenska matcher Damallsvenskan
- Totalt: Grundserie 341 matcher/291 mål
- Slutspel: 28 matcher/16 mål[22]
Spelarmeriter
Tränarmeriter
- OS – guld med USA 2008, guld med USA 2012, silver med Sverige 2016
- VM – silver med USA 2011
- EM – brons med Sverige 2013
- WUSA – Vinnare av seriespelet med Boston Breakers 2003
- Årets idrottskvinna 2008[23]
- Årets damtränare 2012 vid FIFA-galan
Referenser
Vidare läsning
Externa länkar
Wikiwand - on
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Remove ads