Toppfrågor
Tidslinje
Chatt
Perspektiv
Postalveolar konsonant
Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Remove ads
En postalveolar fon uttalas genom att tungspetsen ligger nära tandvallen, det vill säga området mellan tandköttet och gommen. I praktiken grupperas de icke-frikativa postalveolara konsonanterna för det mesta med de dentala och de alveolara, då dessa låter nästan identiskt.
| Artikulationsställen |
| Labiala |
| Bilabiala |
| Labiodentala |
| Linguolabiala |
| Koronala |
| Interdentala |
| Dentala |
| Retroflexa |
| Alveolara |
| Postalveolara |
| Alveolopalatala |
| Dorsala |
| Palatala |
| Labiopalatala |
| Velara |
| Labiovelara |
| Uvulara |
| Faryngala |
| Epiglottala |
| Glottala |
| Se även: artikulationssätt · Kategori:Konsonantljud |
|
Den här sidan kan innehålla fonetisk information skriven med IPA, som kan krångla i vissa webbläsare. Hjälp. |
| Redigera den här mallen |
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
I svenskan finns en postalveolar konsonant:
- en frikativ: tonlös [ʃ] (uttalsvariant av sje-ljudet).
Remove ads
Se även
Wikiwand - on
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Remove ads