Sekel Nordenstrand

Sekel Elve Torsten Nordenstrand, född 4 mars 1900 i Högsjö församling, Västernorrlands län^[1], död 6 juni 1955 i Brännkyrka församling, Stockholms län, var en svensk författare.

Sekel Nordenstrand
Född	Sekel Elve Torsten Nordenstrand 4 mars 1900 Högsjö församling, Västernorrlands län
Död	6 juni 1955 (55 år) Brännkyrka församling, Stockholms län
Yrke	Författare
Nationalitet	Svensk
Språk	Svenska
Verksam	1934–1955
Genrer	Prosa, lyrik, dramatik

Biografi

Sekel Nordenstrand föddes 1900 i Västerbotten som son till sågverksarbetaren Anders Nordenstrand (1858^[2]–1907^[3]) och hans hustru Lydia Augusta Stålhand (1864^[4]–1946). Familjen flyttade ofta till de sågverk längs norrlandskusten som behövde arbetare, och stannade sällan längre än ett år på en och samma plats. Vid faderns död 1907 bodde familjen i sågverkssamhället Seskarö, och som 12-åring började Nordenstrand arbeta vid sågverket Sandvik där.^[5] Han och syskonen måste hjälpa till med att försörja familjen. År 1917 deltog Nordenstrand i Seskarö-upproret, och dömdes därför till böter.^[6] I den postumt utgivna självbiografin Liksveperskans son skildrar Nordenstrand sin uppväxt.

Som ett led i sitt författarskap gjorde Nordenstrand uppteckningar och intervjuer med människor i Bergslagen. Materialet förvaras på Lindesbergs bibliotek.^[7]

Tornedalsteatern satte 2021 upp en pjäs baserad på Nordenstrands liv, Sekel författaren.^[8]

Sekel Nordenstrand var gift med Anna Margareta Alva Ulrika Lindblom (född 5 december 1911, död 17 augusti 1992). Vid sin död bodde Nordenstrand med sin familj i Stureby i Stockholm.

Bibliografi

Författarskap

• Vi (Stockholm: Schildt, 1934)^[9]
• Fasad (Stockholm: Schildt, 1937)^[10]
• Svart granit: skådespel i en akt, 3 scener (Stockholm: Frihets förlag, 1943)^[11]
• Jordisk tro (Stockholm: LT, 1948)^[12]
• Järnhunger: roman (Stockholm: LT, 1950)^[13]
• Jordens bröd (Stockholm: LT, 1955)^[14]

Postumt

I Nordenstrands efterlämnade handlingar^[15] påträffades flera utkast till dikter och romaner. Några av dessa har publicerats postumt.

• ”’Ön i norr’ och ’Första arbetsdagen’: två fragment ur Seskarömanuskriptet”, i Spåret lockar vid källan: Norrbottens prosa, red. Åke Leif-Lundgren och Bert Linné (Luleå: Kantele, 1997), s. 77–81^[16]
• Liksveperskans son och andra berättelser: noveller, red. Björn Engström och Peo Rask (Luleå: Black Island Books, 2014)^[17]

Priser och utmärkelser

• 1949 – Boklotteriets stipendiat