Vanadinit

Vanadinit, eller vanadinblymalm, är ett ganska sällsynt mineral som bildar gula eller röda hexagonala kristaller. Mineralet bildats genom oxidation av blymineraliseringar innehållande till exempel galenit.

Vanadinit
Kategori	Vanadatmineral
Grupp	Supergrup apatit, apatitgruppen
Strunz klassificering	08.BN.05
Kemisk formel	Pb5(VO4)3Cl
Färg	Ljusröd, orangeröd, rödbrun, brun, gul,grå eller färglös
Förekomstsätt	Prismatisk eller nodulär
Kristallstruktur	Hexagonala, dipyramidalt 6/m
Spaltning	Ingen
Brott	Ojämnt till mussligt
Hållbarhet	Spröd
Hårdhet (Mohs)	2½–3[1]
Glans	Harts- till hornartad
Ljusbrytning	nω=2,416, nε=2,350
Dubbelbrytning	δ=0,066
Optisk karaktär	Enaxlig (-)
Transparens	Transparent, genomskinlig eller opak
Fluorescens	Ingen
Streckfärg	Blekt röd eller gul, vit
Specifik vikt	6,8–7,1

Etymologi och historia

Vanadinit upptäcktes först i prov från Zimapan, Hidalgo i Mexiko år 1801. Mineralet namngavs av Friedrich Wöhler efter dess innehåll av grundämnet vanadin.^[2]

Förekomst

Vanadinit förekommer huvudsakligen i Mexiko, Chile, Arizona samt i Sibirien, Skottland och Spanien. Det finns på enstaka platser i Sverige, till exempel i Bölets mangangruvor (Vretgruvan)^[3] i Västergötland.

Det uppträder endast som ett resultat av kemiska förändringar i redan existerande material och betraktas därför som ett sekundärt mineral.

Användning

Mineralet används för framställning av vanadinföreningar. Det är en av de viktigaste industriella malmmineralen för metallen vanadin, men också en mindre källa för utvinning av bly.