acclamation

Engelska

Substantiv

Böjningar av acclamation	Singular	Plural
Nominativ	acclamation	acclamations
Genitiv	acclamation's	acclamations'

acclamation

• uttal: æk.lə.ˈmeɪ.ʃən

1. acklamation

   Etymologi: Av latinska acclamatio.^[1] Belagt från 1540-talet i bemärkelsen "bifallsrop", i bemärkelsen "valprocedur" från 1800-talets början.

Franska

Substantiv

Böjningar av acclamation	Singular	Plural
Femininum	acclamation	acclamations

acclamation f

• uttal: a.kla.ma.sjɔ̃

1. acklamation

   Etymologi: Av latinska acclamatio.^[2]