alter

Svenska

Adjektiv

alter (oböjligt)

1. används endast i uttrycket alter ego

Danska

Substantiv

Böjningar av alter	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	alter	alteret, altret	altre	altrene
Genitiv	alters	alterets, altrets	altres	altrenes

alter

1. altare

   Sammansättningar: afgudsalter, alterbord, alterdug, alterlys, husalter, højalter

Engelska

Verb

Böjningar av alter	Singular		Plural
	1-2:a pers.	3:e pers.
Presens	alter	alters	alter
Preteritum	◀	altered	▶
Perfektparticip	◀	altered	▶
Presensparticip	◀	altering, vard. alterin'	▶

alter

1. ändra

   Etymologi: Från (forn)franskans altérer, från sena latinets alterāre, format ur alter, "annan".^[1]

   Besläktade ord: alteration

Homofoner: altar

Tyska

Adjektiv

alter

1. böjningsform av alt
2. böjningsform av altern