appel

Danska

Substantiv

Böjningar av appel	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	appel	appellen	appeller	appellerne
Genitiv	appels	appellens	appellers	appellernes

appel u

• uttal: aˈpεlˀ

1. appell

   Etymologi: Av franska appel.^[1]

Franska

Substantiv

Böjningar av appel	Singular	Plural
Maskulinum	appel	appels

appel m

• uttal: a.pɛlⓘ

1. kallelse, rop
2. samtal

Etymologi: Av verbet appeler, av latinska appellāre.^[2]

Frisiska

Substantiv

Böjningar av appel	Singular	Plural
Nominativ	appel	appels

appel

• uttal: ˈapl

1. äpple

   Synonymer: apel

   Besläktade ord: appeltsje

Nederländska

Substantiv

Böjningar av appel 1	Singular	Plural
maskulinum
Nominativ	appel	appels, appelen

Böjningar av appel 2	Singular	Plural
neutrum
Nominativ	appel	appels

appel m [1], n [2]

• uttal: ˈɑpəɫⓘ (betydelse: 1)
• uttal: ɑ.ˈpɛɫ (betydelse: 2)

1. äpple
2. appell