arg

Se även ärg.

Svenska

Adjektiv

Böjningar av arg		Positiv	Komparativ	Superlativ
		Attributivt
Obestämd singular	Utrum	arg	argare
	Neutrum	argt
Bestämd singular	Maskulinum	arge		argaste
	Alla	arga
Plural		arga
		Predikativt
Singular	Utrum	arg	argare	argast
	Neutrum	argt
Plural		arga
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning		argt

arg

1. som känner ilska och/eller på ett närapå aggressivt sätt anser att något är väldigt fel

   Jag blir väldigt arg på de som busringer.

   Han blev så arg att hon blev rädd för honom.

   Synonymer: ilsken, vredgad, lack (slang)

   Antonymer: glad

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1000-talet.^[1] Av fornsvenska argher, av fornnordiska argr, av urgermanska *argaz.

   Sammansättningar: argsint

   Fraser: arg som ett bi

   Se även: ilska

Översättningar

Översättningar

• albanska: i(e) hidhëruar ^(sq), i zemëruar ^(sq), i inatosur ^(sq), i pezmatuar ^(sq), i rrëmbyer ^(sq)
• belarusiska: сярдзіты
• bokmål: sint ^(no), olm, arg ^(no)
• bosniska: ljut
• engelska: angry ^(en)
• esperanto: kolera ^(eo)
• finska: vihainen ^(fi)
• franska: furieux ^(fr)
• italienska: arrabbiato ^(it)
• japanska: 怒っている (okotteiru), 怒った ^(ja) (okotta)
• katalanska: enrabiat ^(ca), enutjat ^(ca), emprenyat ^(ca)
• nederländska: boos ^(nl)
• polska: zły ^(pl)
• portugisiska: zangado ^(pt), bravo ^(pt)
• ryska: злой ^(ru)
• spanska: enojado ^(es), enfadado ^(es)
• svensk romani: lakk
• turkiska: kızgın ^(tr)
• tyska: böse ^(de), zornig ^(de), verärgert ^(de), wütend ^(de)
• ungerska: dühös ^(hu), mérges ^(hu)
• älvdalska: jälåk

Tyska

Adjektiv

Böjningar av arg
Predikativa former
Positiv	arg
Komparativ	ärger
Superlativ	am ärgsten
Attributiva former Stark böjning - (utan artikel) Singular Plural Maskulinum Femininum Neutrum Positiv Nominativ arger arge arges arge Genitiv argen arger argen arger Dativ argem arger argem argen Ackusativ argen arge arges arge Komparativ Nominativ ärgerer ärgere ärgeres ärgere Genitiv ärgeren ärgerer ärgeren ärgerer Dativ ärgerem ärgerer ärgerem ärgeren Ackusativ ärgeren ärgere ärgeres ärgere Superlativ Nominativ ärgster ärgste ärgstes ärgste Genitiv ärgsten ärgster ärgsten ärgster Dativ ärgstem ärgster ärgstem ärgsten Ackusativ ärgsten ärgste ärgstes ärgste Svag böjning - (med bestämd artikel) Singular Plural Maskulinum Femininum Neutrum Positiv Nominativ arge arge arge argen Genitiv argen argen argen argen Dativ argen argen argen argen Ackusativ argen arge arge argen Komparativ Nominativ ärgere ärgere ärgere ärgeren Genitiv ärgeren ärgeren ärgeren ärgeren Dativ ärgeren ärgeren ärgeren ärgeren Ackusativ ärgeren ärgere ärgere ärgeren Superlativ Nominativ ärgste ärgste ärgste ärgsten Genitiv ärgsten ärgsten ärgsten ärgsten Dativ ärgsten ärgsten ärgsten ärgsten Ackusativ ärgsten ärgste ärgste ärgsten Blandad böjning - (med nyckelord ein, eine, kein osv.) Singular Plural Maskulinum Femininum Neutrum Positiv Nominativ arger arge arges argen Genitiv argen argen argen argen Dativ argen argen argen argen Ackusativ argen arge arges argen Komparativ Nominativ ärgerer ärgere ärgeres ärgeren Genitiv ärgeren ärgeren ärgeren ärgeren Dativ ärgeren ärgeren ärgeren ärgeren Ackusativ ärgeren ärgere ärgeres ärgeren Superlativ Nominativ ärgster ärgste ärgstes ärgsten Genitiv ärgsten ärgsten ärgsten ärgsten Dativ ärgsten ärgsten ärgsten ärgsten Ackusativ ärgsten ärgste ärgstes ärgsten

arg

1. elak, dålig
2. häftig, väldig