ilska

Svenska

Substantiv

Böjningar av ilska	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	ilska	ilskan	ilskor	ilskorna
Genitiv	ilskas	ilskans	ilskors	ilskornas

ilska

1. stark negativ känsla av att någon annan gjort något fel, eller att något inte skett som önskat; känslan när man är arg

   Du måste hantera din ilska.

   Synonymer: vrede

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1300-talet. Av fornsvenska ilzka.^[1][2]

   Besläktade ord: ilsk, ilskas, ilsken, ilskna

   Antonymer: glädje

   Se även: arg

   Se även tesaurus: Hat, Illvilja, Ont

Översättningar

Översättningar

• bokmål: sinne ^(no)
• engelska: anger ^(en), wrath ^(en)
• franska: colère ^(fr) f
• japanska: 怒り ^(ja) (おこり, okori)
• klassisk grekiska: μῆνις, ὀργή f
• latin: ira ^(la) f
• litauiska: pyktis ^(lt) m
• nederländska: woede ^(nl), boosheid ^(nl)
• polska: złość ^(pl) f, gniew ^(pl) m
• portugisiska: raiva ^(pt) f, ira ^(pt), fúria ^(pt)
• spanska: rabia ^(es) f, furia ^(es) f
• tyska: Wut ^(de) f, Zorn ^(de) m, Ärger ^(de) m