borgen

Wikipedia har en artikel om:
Borgen (juridik)

Wikipedia har en artikel om:
Borgen (straffprocess)

Svenska

Substantiv

borgen (genitv: borgens) (singulare tantum)

1. (juridik) personlig garanti för någon annans skuldförbindelse, åtagande eller plikter

   Se även: borga, borgenär

   Fraser: gå i borgen

   Sammansättningar: borgensman, proprieborgen

2. (straffprocess) en misstänkt släpps i väntan på rättegång, mot en ekonomisk garanti
3. böjningsform av borg

Översättningar

1. borgen (juridik)

• albanska: dorëzani ^(sq), garanci ^(sq), siguri ^(sq)
• danska: kaution
• engelska: suretyship ^(en)
• finska: takaus ^(fi)
• franska: cautionnement ^(fr) m
• italienska: fideiussione ^(it) f
• nederländska: borgtocht ^(nl) f
• portugisiska: caução ^(pt) f
• spanska: fianza ^(es) f
• tyska: Bürgschaft ^(de) f

2. borgen (straffprocess)

• engelska: bail ^(en)
• finska: takuu ^(fi)
• tyska: Kaution ^(de) f

Tyska

Verb

Konjugation för borgen  Hjälpverb: haben
Infinitiv		borgen
Presensparticip		borgend
Perfektparticip		geborgt
Indikativ		1:a pers.	2:a pers.	3:e pers.
Presens	Singular	ich borge	du borgst	er, sie, es borgt
	Plural	wir borgen	ihr borgt	sie borgen
Preteritum	Singular	ich borgte	du borgtest	er, sie, es borgte
	Plural	wir borgten	ihr borgtet	sie borgten
Imperativ
Singular		-	borge !	-
Plural		-	borgt !	borgen Sie !
Konjunktiv I
Presens	Singular	ich borge	du borgest	er, sie, es borge
	Plural	wir borgen	ihr borget	sie borgen
Konjunktiv II
Preteritum	Singular	ich borgte	du borgtest	er, sie, es borgte
	Plural	wir borgten	ihr borgtet	sie borgten

borgen

1. låna