gubbstrutt

Svenska

Substantiv

Böjningar av gubbstrutt	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	gubbstrutt	gubbstrutten	gubbstruttar	gubbstruttarna
Genitiv	gubbstrutts	gubbstruttens	gubbstruttars	gubbstruttarnas

gubbstrutt u

1. (nedsättande) stofil, äldre, gammalmodig man

   Varianter: gubbstut (ålderdomligt)

   Synonymer: stofil

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1865.^[1] Bildat till gubbe + strutta.

Översättningar

man

• engelska: dodderer ^(en)
• tyska: Greis ^(de) m