muna

Estniska

Substantiv

muna

1. ägg

Finska

Pronomen

muna

1. (talspråk, dialektalt) böjningsform av mä

Substantiv

Böjningar av muna	Singular	Plural		Singular	Plural
Grammatiskt
Nominativ	muna	munat	Ackusativ 1	muna	munat
			Ackusativ 2	munan	munat
Genitiv	munan	munien, (munain)	Partitiv	munaa	munia
Lokativ (intern)			Lokativ (extern)
Inessiv	munassa	munissa	Adessiv	munalla	munilla
Elativ	munasta	munista	Ablativ	munalta	munilta
Illativ	munaan	muniin	Allativ	munalle	munille
Essiv			Marginell
Essiv	munana	munina	Instruktiv	–	munin
Exessiv	munanta	muninta	Abessiv	munatta	munitta
Translativ	munaksi	muniksi	Komitativ	–	(munineen)?

muna

1. ägg

   Besläktade ord: munakas

2. (vulgärt) snopp
3. (vulgärt) (plural) testiklar

   Synonymer: pallit

Sammansättningar

• kananmuna
• munaleikkuri
• munankeitin
• munanjohdin
• munakoiso
• munakuppi
• munanmuotoinen
• munasarja
• munavoi
• suklaamuna

Isländska

Verb

muna

1. komma ihåg, minnas

Älvdalska

Substantiv

muna

• uttal: mʏ̃ːnɐ

1. mor, mamma