neck

Engelska

Substantiv

Böjningar av neck	Singular	Plural
Nominativ	neck	necks
Genitiv	neck's	necks'

neck

1. (anatomi) hals; den delen av kroppen som sammanbinder huvudet med resten av kroppen

   Fraser: neck and neck

2. (anatomi) nacke
3. hals; delen av ett klädesplagg som sitter runt halsen
4. (musik) hals; del av vissa stränginstrument på vilken greppbrädan sitter
5. flaskhals

Sammansättningar: bottleneck, pencil neck

Fraser: neck of the woods, neck and neck, win by a neck, up to the neck

Besläktade ord: stiff-necked

Etymologi: Av medelengelska nekke, av fornengelska hnecca.^[1]

Verb

Böjningar av neck	Singular		Plural
	1-2:a pers.	3:e pers.
Presens	neck	necks	neck
Preteritum	◀	necked	▶
Perfektparticip	◀	necked	▶
Presensparticip	◀	necking, vard. neckin'	▶

neck

1. nacka