orientera

Svenska

Verb

Böjningar av orientera	Aktiv	Passiv
Infinitiv	orientera	orienteras
Presens	orienterar	orienteras
Preteritum	orienterade	orienterades
Supinum	orienterat	orienterats
Imperativ	orientera	–
Particip
Presens	orienterande, orienterandes
Perfekt	(orienterad)?

orientera

1. (egentligen rikta mot öster) inrikta
2. med karta och kompass ta sig fram i okänd terräng

   Besläktade ord: orienterare

3. upplysa om förhållandena på något område
4. (reflexivt: orientera sig) ta reda på var man befinner sig; sätta sig in i något nytt

Etymologi: Belagt i språket sedan 1804.^[1] Av franska orienter (”rikta mot öster”).

Besläktade ord: orienterad, orientering

Översättningar

(egentligen rikta mot öster) inrikta

• tyska: sich nach Osten richten

med karta och kompass ta sig fram i okänd terräng

• tyska: orientieren ^(de)

upplysa om förhållandena på något område

• tyska: orientieren ^(de)

ta reda på var man befinner sig

• tyska: orientieren ^(de)