stint

Se även Stint.

Svenska

Adjektiv

stint

1. böjningsform av stinn

Adverb

stint

1. avledning till adjektivet stinn; spänt, styvt
2. storögt, med uppspärrade ögon

Substantiv

Böjningar av stint	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	stint	stinten	stintar	stintarna
Genitiv	stints	stintens	stintars	stintarnas

stint

1. (dialektalt) småfisk

Engelska

Verb

Böjningar av stint	Singular		Plural
	1-2:a pers.	3:e pers.
Presens	stint	stints	stint
Preteritum	◀	stinted	▶
Perfektparticip	◀	stinted	▶
Presensparticip	◀	stinting, vard. stintin'	▶

stint

1. snåla, spara på

   Besläktade ord: unstinting