Österbotten (historiskt landskap)
historiskt landskap i Finland / From Wikipedia, the free encyclopedia
Österbotten (på finska: Pohjanmaa, på latin: Botnia orientalis) är ett historiskt landskap i Finland.
Landskapet var 122 188 km² stort till arealen vilket motsvarar 36 % av Finlands dåvarande areal. Det historiska landskapet Österbotten omfattar i stort de nuvarande landskapen Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten, Norra Österbotten, Kajanaland samt södra delen av Lappland.
Det historiska landskapet har fortsatt att finnas i det finska medvetandet långt efter att det administrativt blivit ett historiskt begrepp. På senare tid avses normalt det gamla historiska landskapet utom Nordbotten och Kajanaland.[1]
Österbottens historiska huvudort har växlat mellan Korsholm, det vill säga Korsholms slott och Korsholms kungsgård, och Uleåborg. Österbotten blev ett eget län Österbottens län 1634 som delades i Vasa län och Uleåborgs län år 1775. Landskapet levde vidare och nämns till exempel som ett av nio landskap i Boken om vårt land,[2] och ingår som viktig del av många invånares identitet. En mindre del av landskapet (Salla-området) avträddes till Sovjetunionen efter andra världskriget.
Större städer är Vasa, Seinäjoki, Karleby, Jakobstad, Kajana, Uleåborg, Kemi och Rovaniemi.