Baviera
From Wikipedia, the free encyclopedia
Remove ads
Ła Baviera (o Bavaria), o Łibaro Stato de Baviera (en todesco Bayern o Freistaat Bayern), el xe uno dei sedexe Bundesland ("Stati federati") de ła Xermania.
Remove ads
Zeogràfia fizega
El teritorio bavareze el ze caraterizà da ła kadena de łe Alpe e da el Avanpaeze Alpin[3] a sud, da łe Base Montañe Orientałi[4][5] a nordest (Masiso Turinzo-Frankone ko el Foktlant[6] e Selva de el Alto Pałatinà-Bavareze[7]), da el Paesazo a koste de ła Zermania sudosidental[8] al sentro e nordovest (Spesart e Ron Meridional[9] e Žura Svevo e Žura Frankone[10]).
I fiumi pi' inportanti i ze el Danuvio, ke el traversa ła banda sentral da ovest a est, e el Meno[11], ke el traversa ła banda setentrional da est a ovest.
Remove ads
Aministrasion

Ła Baviera ła xe divixa in sete distreti governativi (Regierungsbezirke), che i xe:
- Baviera Alta (Oberbayern) (Monaco de Baviera)
- Baviera Basa (Niederbayern) (Łantsùt)
- Franconia Alta (Oberfranken) (BayreuthBayreuth)
- Franconia Basa (Unterfranken) (WürzburgWürzburg)
- Franconia Media (Mittelfranken) (AnsbachAnsbach)
- Pałatinà Alto (Oberpfalz) (Ratisbona)
- Svevia (Schwaben) (Augusta).

I distreti governativi łi xe sudivixi in 71 circondari rurałi (Landkreis)
|
|
|
e 25 sità extraçircondariałi (Kreisfreie Stadt):
|
Sità
Cavedal e sità pì granda ła xe Monaco de Baviera.
Remove ads
Polìtega
Łe elexion aministrative del 28 setenbre 2008 łe gaveva portà al governo del Land ła coałixion CSU - FPD. Intel parlamento del rejonal ghe xe 180 rapresentanti, che i jera cusì disribuii CSU 92, SPD 39, Freie Wähler (łiston apartitego) 20, B90/Grüne 19, FDP 16, miga iscriti 1.
Al Bundesrat el Land el xe rapresentà da 6 parlamentari.
Economia
Al agosto 2012 el taso de disocupaxion el jera del 3.7%.
Gałaria de łe someje
Notasion
Altri projeti
Łigamenti foresti
Wikiwand - on
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Remove ads