Vitskap i 1834

From Wikipedia, the free encyclopedia

Vitskapsåret 1834 er ei oversikt over hendingar, prisvinnarar, fødde og døde personar tilknytte vitskap i 1834.

Hendingar

  • Hermann Helmholtz meinte at energikjelda til sola er gravitasjonskollaps.
  • Johann Heinrich von Mädler og Wilhelm Beer publiserte Mappa Selenographica, det til då mest detaljerte kartet over månen.
  • Thomas Henderson blei utnemnd til kongeleg astronom for Skottland.
  • James Paget oppdaga parasittleddormar som er årsak til trikinos i musklane hos menneske.
  • Félix Dujardin hevda at eincella dyr høyrer til ei eiga gruppe.
  • Friedrich August von Alberti gav namn til den geologiske tidsperioden trias.
  • Carl Gustav Jakob Jacobi oppdaga den roterande sjølvgraviterande ellipsoiden.
  • John Scott Russell observerte ei solitær bølgje (soliton) i Union Canal nær Edinburgh og studerer fenomenet i ein vasstank.
  • Émile Clapeyron formulerte den andre lova i termodynamikken.
  • Emil Lenz oppdaga Lenz-lova.
  • Jean-Charles-Athanase Peltier oppdaga Peltiereffekten.
  • Michael Faraday publiserte artikkelen On Electrical Decomposition, der elektrode, anode, katode, anion, kation, elektrolytt og elektrolyse fekk sine namn.

Prisvinnarar

  • Copleymedaljen: Giovanni Plana, italiensk astronom og matematikar.
  • Rumfordmedaljen: Macedonio Melloni, italiensk fysikar.

Fødde

Døde

  • 16. februarLionel Lukin, britisk oppfinnar (fødd 1742).
  • 26. februarAlois Senefelder, austerriksk oppfinnar (fødd 1771).
  • 7. augustJoseph Marie Jacquard, fransk oppfinnar (fødd 1752).
  • 10. oktoberThomas Say, amerikansk biolog (fødd 1787).
Loading related searches...

Wikiwand - on

Seamless Wikipedia browsing. On steroids.