85 procent av kommunens yta utgörs av skog. Området är även rikt på sjöar. Den tidigare järnbrukskommunens näringsliv har genomgått stora förändringar och i början av 2020-talet är tillverkningsindustrier de största arbetsgivarna.
Från att kommunen bildades och fram till början av 2020-talet har invånarantalet varit stabilt. Med undantag för mandatperioden 1976 till 1979 har kommunen haft rött och rödgrönt styre.
Haga municipalsamhälle fanns i Arvika landskommun från 29 augusti 1913 till 1921 då det med andra delar av landskommunen överfördes till Arvika stad. 1944 inkorporerades återstående delen av Arvika landskommun med staden.
Arvika kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Arvika stad och storkommunerna Glava, Gunnarskog, Älgå samt huvuddelen av storkommunerna Brunskog och Stavnäs.[5]
En mångfald av små och flera större långsträckta sprickdalar ger landskapet i kommunen dess karaktär. Mellan sprickdalarna finns massiv eller bergsribbor som når 200 till 300 meter över havet, vilka följer gnejsens strykningsriktning. Norr om Mangskog finns kommunen högsta punkt, Högfjällshöjden, som når 383 meter över havet. Totalt utgörs 85 procent av kommunens yta av skog. Kring sjöar och i dalbottnar är landskapet ljusare med lövträd, strandängar och bebyggelse. Där finns också odlingar med exempelvis korn, grönfoder och vall.[7]
I Arvika kommun har Socialdemokraterna dominerat och styrt nästan hela tiden, utom mandatperioden 1976-1979 då det var en borgerlig koalition som styrde med Karl-Uno Richardson (C) som kommunalråd.
Efter valet 2022 styr en majoritetskoalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
I Arvika finns ett kommunalråd och ett oppositionsråd. Mandatperioden 2022 till 2026 är Peter Söderström (S) kommunalråd och Kristina Bengtsson Nilsson (M) är oppositionsråd.
Kommunstyrelsen består av 15 ledamöter. Förutom det som åligger Kommunstyrelsen enligt lag är Arvika kommuns kommunstyrelse även Arbetslöshetsnämnd, Trafiknämnd och Räddningsnämnd. Vidare består Krisledningsnämnden av Kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande. För att stödja sitt arbete har Kommunstyrelsen tre utskott, som vardera består av sju ledamöter: Kommunledningsutskottet, Utskottet för lärande och stöd samt Utskottet för vård och omsorg.[20]
Lista över kommunstyrelsens ordförande
Kommunstyrelsens ordförande är även kommunens kommunalråd. Nedan presenteras kommunstyrelsens ordförande genom tiderna:
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.
Övriga nämnder
Mer information Nämnd, Ordförande ...
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Arbetslöshetsnämnd
S
Peter Söderström
S
Jenny Boquist
Civilförsvarsnämnden
S
Peter Söderström
S
Jenny Boquist
Myndighetsnämnden
S
Gerd Karlsson
S
Stefan Åström
Valnämnden
S
Marie Lundin Karph
S
Ove Lundström
Stäng
Internationella relationer
Vänorterna Skive, Kongsvinger och Ylöjärvi med avståndsangivelser.
Arvika kommun är med i den nordiska samarbetsregionen ARKO, vilken inkluderar 11 svensk-norska kommuner. Syftet med samarbetet beskrivs som "att skapa och förmedla kontakter samt driva gemensamma projekt". Utöver detta har kommunen vänortsavtal med tre orter – Kongsvinger i Norge, Skive i Danmark och Ylöjärvi, Finland. Syftet med samarbetet beskrivs som "att utbyta erfarenheter och bidra till utvecklingen i kommunerna inom olika områden". Därtill kommer ett antal tidsbegränsade internationella samarbeten, företrädesvis inom områdena utbildning, teknik, näringsliv och det sociala området.[32]
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
På 1600-talet inleddes en järnbruksepok som kom att vara under 200 år. En förutsättning för detta var områdets naturtillgångar i form av skog och sjöar. Från västra Bergslagen fraktades tackjärn över Vänern och vidare genom sjösystemen till små bruk där tackjärnen kunde smidas till sstångjärn.År 1837 tillkom en sluss i Säffle som förband Glafsfjorden med Vänern, vilket underlättade transporterna. Senare ersattes järnbruket med skogsindustrin och sjöarna användes då istället för flottning. Eftersom tog skogsbolag över allt mer av skogen och ägde senare omkring 40 procent, således kom allt mer skogsråvara att gå till industrierna vid Vänern. Det som blev kvar var mindre sågar och en sulfitfabrik. Fram till 1930-talet var sjöfrakten viktig, men Nordvästra stambanan som knöt an till Kristiania i Oslo och Stockholm var starkt bidragande till att industrier grundades i Arvika. Exempel på sådana fabriker som grundades i början av 1900-talet Arvikaverken, en tobaksfabrik, ett spinneri samt mekaniska verkstäder. Näringslivet har dock genomgått en radikal förändring sedan 1950-talet. Jordbruken minskade med 80 procent under åren 1951 till 1981, skogsbruket har mekaniserats och industrier har tillkommit medan andra lagts ner. I början av 2020-talet är de största arbetsgivarna Volvo Construction Equipment AB som tillverkar hjullastare och dumprar, Thermia Värmepumpar AB som tillverkar värmepumpar och Arvika Gjuteri. Andra företag som märks är Bengt Lundin AB som tillverkar plastkassar och Moelven Edanesågen AB. Bland de offentliga arbetsgivarna återfinns kommunen själv samt regionen genom länsdelssjukhuset.[7]
Infrastruktur
Transporter
Kommunen genomkorsas av järnvägen Laxå–Charlottenberg. Dessutom utgör riksväg 61 och länsvägarna 172 och 175. I södra delarna av kommunen löper glasskogens vandringsleder.
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 25 574 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 104:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Mer information Befolkningsutvecklingen i Arvika kommun 1970–2020 ...
Befolkningsutvecklingen i Arvika kommun 1970–2020[33]
År
Folkmängd
1970
27 296
1975
27 446
1980
26 891
1985
26 558
1990
26 887
1995
26 919
2000
26 188
2005
26 265
2010
26 034
2015
25 841
2020
25 932
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.
Stäng
Kultur
Evenemang
Arvika hamnfest är en årlig musikfestival som sedan 2005 arrangeras i början av augusti. Sedan 2012 pågår festivalen under tre dagar, dessförinnan två dagar. Enligt uppgifter från år 2022 lockar festivalen över 20 000 besökare.[34] Den tidigare Arvikafestivalen anordnades av föreningen Galaxen som gick i konkurs 2011.[35]
Blasonering: En häst av silver på blått fält, bestrött med kugghjul av samma metall.
Arvika kommunvapen fastställdes för Arvikastad1918. Hästen kommer troligen från en utställning i Arvika 1911. De övriga fem kommuner som helt eller delvis lades samman med staden för att bilda Arvika kommun 1971 hade samtliga vapen, skapade på 1950-talet. Man bestämde dock att den nya kommunen skulle anta stadens vapen och detta registrerades hos PRV 1974.
