Europeiska unionens officiella språk
officiellt erkända språk inom Europeiska unionen / From Wikipedia, the free encyclopedia
Europeiska unionens officiella språk omfattar 24 språk med erkänd status inom Europeiska unionen: bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska. Vart och ett av dessa språk är även officiellt på nationell nivå i minst en medlemsstat.
Alla rättsakter med allmän räckvidd översätts till de officiella språken och varje unionsmedborgare har rätt att vända sig till unionens institutioner och organ på något av dessa språk och få svar på samma språk,[1][2] en grundläggande rättighet enligt stadgan om de grundläggande rättigheterna.[3] Unionen har begränsade befogenheter på området för språkpolitik, men kan stödja och komplettera medlemsstaternas insatser vad gäller undervisning i och spridning av medlemsstaternas språk.[4] Enligt fördraget om Europeiska unionen ska unionen ”respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald”,[5] något som även bekräftas i stadgan om de grundläggande rättigheterna.[6]