Gammastrålning
From Wikipedia, the free encyclopedia
Gammastrålning eller γ-strålning är fotonstrålning, det vill säga joniserande strålning av fotoner.[4] Gammastrålning definieras inom radiologi och dosimetri som elektromagnetisk strålning, som emitteras från en atomkärna eller från en annihilation.[5] Äldre radiologisk litteratur beskriver ibland γ-strålning som all högenergetisk fotonstrålning, och röntgenstrålning som all lågenergetisk fotonstrålning. I medicinska tillämpningar ses detta som ett föråldrat synsätt, istället är det fotonstrålningens ursprung som bestämmer om det är röntgen- eller γ-strålning.[5] Inom astrofysikens gamma- och röntgenastronomi är det strålningens energi som står för uppdelningen.
Elektromagnetiskt spektrum[1][2][3] | ||||
---|---|---|---|---|
Frekvensområde | Frekvens | Våglängd | Fotonenergi | Intervallbredd |
Audiofrekvens | 30 kHz– | 10 km– | < 12,4 feV | |
Radiofrekvens | 300 MHz– | 1 m– | 1,24 µeV– | 4 B |
Mikrovågor | 300 GHz– | 1 mm– | 1,24 meV– | 3 B |
Infraröd (IR) | 405– | 740 nm– | 1,7 eV– | 3,1 B |
Synligt ljus | 789– | 380– | 3,3 eV– | 0,3 B |
Ultraviolett (UV) | 300 PHz– | 1– | 1,24 keV– | 2,6 B |
Röntgenstrålning (X) | 30 EHz– | 10 pm– | 124 keV– | 2 B |
Gammastrålning (γ) | > 30 EHz | < 10 pm | > 124 keV |
Gammastrålning är den mest genomträngande formen av strålar som förekommer i samband med radioaktivitet. Gammastrålning finns i den kosmiska strålningen. Den kan stoppas med hjälp av en betongvägg eller bly. Namnet infördes av Ernest Rutherford och kommer från den grekiska bokstaven gamma.