Kriget mot terrorismen
internationella militära aktiviteter efter 11 september 2001 / From Wikipedia, the free encyclopedia
Kriget mot terrorismen (även kallat globala kriget mot terrorismen, USA:s krig mot terrorismen eller vardagligt kriget mot terrorn) är benämningen på den militära kampanj som startades efter terrorattackerna den 11 september 2001 på initiativ av USA. Det genomfördes under regeringen George W. Bush, med stöd från Storbritannien, resten av Nato-länderna samt ett antal andra länder. Målet med kampanjen var att eliminera organisationen al-Qaida och terroristanknutna regimer.[1]
Den här artikeln innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2019-12) Motivering: De flesta källorna är gamla och texten bör gås igenom och uppdateras. Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Kriget mot terrorismen | |||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||||||
Stridande | |||||||||||
Nato-deltagare:
- (Lista över länderna) Icke-Nato länder: Internationella uppdrag:
(Observera: de flesta av de deltagande länderna deltar i de internationella uppdragen) |
Huvudstyrkor:
Andra styrkor:
| ||||||||||
Befälhavare och ledare | |||||||||||
Överbefälhavare: George W. Bush (2001-2009) Barack Obama (2009-2017) Donald Trump (2017-2021) Joe Biden (2021-nutid) Gen. Ashfaq Pervez Kayani (2007-nu) Övriga: Gen. Tommy Franks (befälhavare för CENTCOM 2001–2003), Gen. John Abizaid (befälhavare för ISAF 2009–nu), Adm. William J. Fallon (befälhavare för CENTCOM 2007–2008), Gen. David Petraeus (befälhavare för CENTCOM 2008–nu), Gen. Stanley A. McChrystal (befälhavare för ISAF 2009-2010), Gen. Tariq Khan (Majorgeneral för FC) |
Överbefälhavare: Usama bin Ladin † Mohammed Omar Övriga: Baitullah Mehsud † Mullah Dadullah † Ayman az-Zawahiri Abu Musab al-Zarqawi † Imad Mughnieh † |
Termen kriget mot terrorismen (på engelska War on Terror) användes ofta av den före detta amerikanska presidenten George W. Bush och andra högt uppsatta amerikanska tjänstemän för att beskriva de militära, politiska, rättsliga och ideologiska strider mot organisationer som utpekades som terrorister och regimer som anklagades för att ha kopplingar till terrorister eller att ge dem stöd som kunde ses som ett hot mot USA och dess allierade. Vanligtvis var det särskild fokus på militanta islamister och al-Qaida.
Regeringen Obama avvecklade termen "kriget mot terrorismen" och använd istället termen "Overseas Contingency Operation".[2]
Både termen och den politik som har använts har varit kontroversiella, då kritiker har hävdat att den har använts för att rättfärdiga krig, brott mot mänskliga rättigheter och andra brott mot internationell rätt.[3][4]