Kommunen har ett typiskt mälarlandskap, vilket betyder skogklädda, delvis kalspolade moränhöjder och stora lerslätter. Det lokala näringslivet har blivit starkt påverkat av närheten till Stockholm. Liksom i flera andra kranskommuner domineras näringslivet av handels-, tjänste- och servicenäringar.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden, med undantag för enstaka år, varit starkt positiv. Efter valen på 2010-talet har kommunen haft växlande Alliansstyre och blocköverskridande styre. Efter valet 2022 styrs kommunen av Alliansen.
Kommunen har ett typiskt mälarlandskap, vilket betyder skogklädda, delvis kalspolade moränhöjder och stora lerslätter. I Mälaren finns skogklädda halvöar och öar vilka också hör till kommunens område. Av dessa är ett flertal naturreservat. Uppsalaåsen är en rullstensås som går genom sydvästra Upplands-Bro, vid Rösaring når den 61 meter över havet.[10]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]
År 2020 bodde 92,6 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var högre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[15] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det sju tätorter i Upplands-Bro kommun:[16]
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen, vilka samlade 21 av 41 mandat i kommunfullmäktige.
Efter valet 2014 fick inget av de traditionella blocken egen majoritet. Därför bildades en mittenkoalition bestående av Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna.[17] Efter valet 2018 tog Alliansen återigen makten. Det aviserades att "fokus kommer att läggas på att skapa trygghet i kommunen, få ordning och reda på ekonomin, ett hållbart samhällsbygge, en bättre skola, ett ännu starkare lokalt näringsliv och en ökad valfrihet".[18] Alliansen behöll makten även efter valet 2022. Kommunstyrelsens ordförande Fredrik Kjos (M) sa att "kommunen ska fortsätta utvecklas hållbart. Vi ska ha en effektiv organisation som tar vara på digitaliseringens möjligheter. De kommande fyra åren kommer vi att ha stort fokus på näringsliv och arbetstillfällen. Trygghetsfrågan är fortsatt en högt prioriterad".[19]
Kommunstyrelsen i Upplands-Bro kommun utgörs av 15 ordinarie ledamöter. Till stöd för sitt arbete är de indelade i tre utskott: Trygghets- och säkerhetsutskottet, samhällsbyggnadsutskottet samt Miljö- och energiutskottet.[21]
Övriga nämnder
Förutom de obligatoriska nämnderna finns följande nämnder i kommunen:[22]
Bygg- och miljönämnden
Gymnasie- och arbetslivsnämnden
Kultur- och fritidsnämnden
Socialnämnden
Tekniska nämnden
Utbildningsnämnden
Äldre- och omsorgsnämnden
Fastighetsnämnden
Sedan 2008 finns också en gemensam nämnd för familjerättsliga frågor. Den är gemensam med Järfälla kommun.[23]
Näringsliv
Det lokala näringslivet har blivit starkt påverkat av närheten till Stockholm. Liksom i flera andra kranskommuner domineras näringslivet av handels-, tjänste- och servicenäringar. Majoriteten av företagen i kommunen var i början av 2020-talet små eller medelstora. Bland större företag återfanns Coop Nordens lager och distribution, Ragn-Sells avfallshantering AB och byggindustrin Ramirent AB.[10]
Upplands-Bro kommun genomkorsas från sydöst mot nordväst av E18. I Bro avtar länsväg 269 norrut mot länsväg 263 som har en öst-västlig riktning genom kommunens norra del. På Dalkarlsbacken finns den väg som räknas som Sveriges första statliga vägbygge, anlagd år 1665.[24]
Kommunen trafikeras av Storstockholms Lokaltrafik med stationer i Bro och Kungsängen. Anslutningsbuss mot Brunna finns till pendeltåget i Kungsängen. Anslutningsbuss mot Råby och Finnsta finns till pendeltåget i Bro. Vissa av dessa bussar trafikerar även sträckan Bro-Kungsängen. Från Bro station går bussar mot Ådö och Smidö och från Kungsängens station går bussar mot Håbo-Tibble och Håtuna. I rusningstid går direktbuss från Bro, via Kungsängen, till Kista på morgonen och i motsatt riktning på eftermiddagen. Nattetid går nattbussar mellan Stockholm och Bro/Kungsängen.[7]
Frölunda flygfält, 2018.
Frölunda flygfält ligger mellan Bro och Kungsängen på Lennartsnäshalvön och anlades på 1950-talet. Det består av en gräsbana (längd 750 meter, bredd 30 meter) och en mindre hangar med klubbstuga. Det finns även en korsande och kortade gräsbana som dock sällan används. Frölunda flygfält nyttjas av sportflyg, främst så kallade ultralätta flygplan.[25] Frölunda är hemmafältet för Swedish Ultraflyers.[26]
Demografi
Befolkningsutveckling
Upplands-Bro är en av Stockholms läns snabbast växande kommuner.[27] Kommunen har 32 650 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 83:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Mer information Befolkningsutvecklingen i Upplands-Bro kommun 1970–2020 ...
Befolkningsutvecklingen i Upplands-Bro kommun 1970–2020[28]
År
Folkmängd
1970
10 936
1975
14 792
1980
18 489
1985
19 887
1990
20 191
1995
20 025
2000
20 878
2005
21 327
2010
23 676
2015
25 789
2020
30 195
Stäng
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 10676, eller 37,13% av befolkningen (hela befolkningen: 28756 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 5002, eller 23,64% av befolkningen (hela befolkningen: 21162 den 31 december 2002).[29]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Upplands-Bro kommun.[30]
Den lokalhistoriska forskaren Börje Sandén menade att Stäketsholmen "är en otroligt betydelsefull plats, inte bara i lokalhistorien utan även för hela rikets historia. Här fanns Sveriges största medeltida borg".[32]
Lejondals slott stod klart 1892 och lät byggas av friherrinnan Louise De Geer (1856-1935). Slottet är ritat av Isak-Gustaf Clason (1856-1930) och är övervägande i Wasastil, även om influenser av andra stilar kan skönjas.[33]
Ett annat kulturarv är Kvistabergs observatorium som ursprungligen ägdes av konstnären och amatörastronomen Nils Tamm (1876–1957). Under lång tid var teleskopet Sveriges största optiska teleskop och har använts för att observera småplaneter tills forskningsanvändningen upphörde. År 1944 skänktes observatoriet till Uppsala universitet.[34]
Blasonering: I rött fält en hornprda stavar, allt av guld.
Vapnet avbildar en liten figur i brons, stor som en tumnagel, som påträffades vid arkeologiska utgrävningar vid Ekhammar (RAÄ-nummer Kungsängen 4:1) i samband med utbyggnad av E18 år 1968. Figuren brukar kallas Ekhammarsgubben. Den påstås föreställa Oden med sina 2 korpar på hjälmen. Den användes först som logotyp, men registrerades som kommunvapen i PRV år 1983.
Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
